Susanne Larsson, chef för marknad och sälj på KPMG och medlem i ledningsgruppen, har lämnat byrån. 

Det skriver Revisionsvärlden. 

Susanne Larsson började på KPMG Sverige den 1 mars 2016. Dessförinnan jobbade hon på KPMG i London. 

För drygt ett och ett halvt år sedan meddelade Förvaltningsrätten i Stockholm en dom som innebar att Revisorsinspektionen fick rätt efter en disciplinpåföljd.

RI ansåg att revisorn Per Gustafsson uppdrag i valberedningen för Länsförsäkringar Stockholm rubbade förtroendet för hans opartiskhet och självständighet, vilket Förvaltningsrätten valde att ställa sig bakom.

Per Gustafsson har yrkat att RI:s beslut ska upphävas och pekar på att Förvaltningsrätten felaktigt har likställt valberedningens arbete med styrelsen utövande av verksamheten i försäkringsbolaget.

”Det finns en väsentlig skillnad mellan styrelsens och valberedningens roll i ett bolag. Styrelsen har ett sysslomannaansvar gentemot bolaget och utgör ett av revisionens granskningsföremål medan valberedningen i huvudsak är ett bolagsstämmoorgan”, har han uppger enligt domen. Han uppger även att på grund av styrelsens tystnadsplikt så har valberedningen inte heller rätt att löpande få information om bolagets verksamhet.

Han har hänvisat till att han inte kommer i kontakt med bolagets kunder, leverantörer eller anställda.

RI å sin sida pekar på att domstolen i första steg ska pröva om uppdragen som ordförande och ledamot i Länsförsäkringar Stockholms valberedning utgör så kallad sidoverksamhet och i nästa steg om denna är förtroenderubbande. RI menar att de aktuella uppdragen utförs i ett stort affärsdrivande bolag mot ersättning och kan inte ha något naturligt samband med revisionsverksamheten. RI menar att Per Gustafsson har ett betydelsefullt inflytande på hur verksamheten i bolaget bedrivs då han deltar i baldn annat nomineringen och lämplighetsbedömningen av nya styrelseledamöter samt utvärderingen av befintliga styrelsen.

Kammarrätten börjar med att konstatera att det stämmer att Per Gustafssons uppdrag som ordförande respektive ledamot i valberedningen i Länsförsäkringar Stockholm ska räknas som en sidoverksamhet.

Kammarrätten konstaterar även att rättsläget är oklart när det gäller frågan om ett uppdrag i en valberedning ska anses utgöra förtroenderubbande sidoverksamhet. Kammarrätten bedömer att det inte är förtroenderubbande ”med samma regelmässighet" som ett styrelseuppdrag. Domstolen konstaterar även att enbart omständigheten att de aktuella uppdragen avser ett försäkringsbolag ska inte anses varar ”av sådan art eller omfattning att det rubbar förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet”.

”Den omständigheten at valberedningen genom sitt arbete har en viss möjlighet att påverka styrelsens sammansättning är enligt kammarrätten inte tillräcklig för att han ska anses vara engagerad i omfattande affärsverksamhet”.

Kammarrätten slår fast att Per Gustafsson inte åsidosatt sina skyldigheter som revisor och att det därför saknas förutsättningar att meddela honom en erinran.

I december kom domen i det välkända HQ-målet. KPMG och dess revisor Johan Dyrefors friades från skuld tillsammans med resterande styrelse och ledning däribland Mats Qviberg. Det var dock en punkt tingsrätten valde att lyssna på HQ:s ombud. Det rörde brister i HQ AB:s redovisning för år 2009 som ledde till Nasdaq OMX beslut om vite om 480.000 kronor. KPMG, Johan Dyrefors och de övriga svarandena förpliktigas efter domen att solidariskt betala 480.000 kronor till HQ AB jämte viss ränta. Denna del har blivit överklagad av bland annat KPMG och Johan Dyrefors.

KPMG har nu lämnat in en skrivelse till Svea hovrätt.

KPMG inleder skrivelsen med att det vore mest lämpligt att HQ AB utvecklar grunderna för sitt överklagande och att svarandena bemöter vad HQ anfört eftersom beloppet på 480.000 kronor som svarandena krävs på är väsentligt mindre än den del som HQ AB krävs på, det vill säga rättegångskostnaderna om 450 miljoner kronor.

Med detta sagt vill KPMG ändå lämna in ett särskilt yttrande, som man kallar det. KPMG anser nämligen att det finns förhållanden som revisionsbyrån och dess revisor anser att HQ AB bör kommentera redan i sin första skrift.

KPMG anser att tingsrätten haft en bristande fokusering på vad parterna har åberopat i målet, vilket har lett till att domstolen har gjort bedömningar i en rad förhållanden som HQ AB aldrig har åberopat som stöd till sin talan, framgår det av den inlämnade skriften.

”Ett sådant missgrepp rör den för målet avgörande frågan om värderingen av tradingportföljen. Tingsrätten har nämligen, efter att tingsrätten funnit att den av HQ i målet angivna värderingstekniken inte var förenlig med IAS 39, gått vidare i sin prövning och då funnit att HQ hade bort tillämpa en av tingsrätten angivna värderingsteknik”.

KPMG uppger att HQ AB aldrig åberopade den värderingsteknik som tingsrätten lagt till grund för sin värdering av tradingportföljen och att tingsrätten har värderat enskilda optioner i tradingportföljen trots att HQ AB uttryckligen avstått från att åberopa optioner och förhållanden kopplade till optioner som rättsfakta.

KPMG menar att tingsrätten borde ha stoppat sin prövning och konstaterat att HQ AB inte styrkt värderingsmodell och inte prövat värderingen av enskilda optioner.

”Tingsrättens fortsatta prövning av optionerna utgör ett rättegångsfel”, skriver KPMG som menar att tingsrättens fortsatta prövning är att betrakta som ett allvarligt misstag då det varit avgörande för tingsrättens uppfattning att en felvärdering förekommit.

Bedömningen av värderingen har även haft en avgörande betydelse för tingsrättens andra bedömningar, menar KPMG och hänvisar bland annat till revisorns påstådda vetskap om förekomsten av en felvärdering.

KPMG avslutar skrivelsen med att det är viktigt att HQ AB klargör om HQ AB, i hovrätten, åberopar de optioner och omständigheter kopplade till dessa optioner som anges i domen som konkreta rättsfakta. Om så är fallet bör HQ AB klargöra vilken ursäkt bolaget har för att åberopa dessa omständigheter först i hovrätten, menar KPMG och Johan Dyrefors.

Domstolen har nu även skickat ut ett föreläggande till HQ AB:s konkursförvaltare Bill Kronqvist som har fram till den 20 februari, på sig att ge besked huruvida konkursboet önskar överta bolagets talan i målet.

Organisationer har fortfarande svårt att leverera sina projekt i tid, enligt budget och i linje med projektets mål och syfte. En överväldigande majoritet lär inte av sina misstag. Möjligheter att dra fördel av tidigare erfarenheter går därmed ofta förlorade. Det framgår i en rapport om projektstyrning från KPMG och PMI. Slutsatserna bygger på en enkät med 382 respondenter i 21 branscher, allt från finansbranschen till offentlig sektor.

– Det är tydligt att en snabb anpassning till förändrade marknadsvillkor står högt på dagordningen för många. Men på det här området misslyckas organisationer i allmänhet med att uppnå sina uppsatta mål, säger Henrik Bagewitz, Head of Project Advisory på KPMG Sverige.

Vad innebär det att organisationer inte lär av sina misstag?

– Det största misstaget organisationer gör i dag är att de inte tar med sig kunskap från ett projekt till ett annat, utan det finns en tendens att börja på nytt för varje projektstart. Projekt är per definition unika och har en tydlig start och ett tydligt slut. Samtidigt är de kritiska framgångsfaktorerna är ofta snarlika, säger Henrik Bagewitz till Realtid.

Varför är det intressant hur organisationer lyckas med sina projekt?

– Projekt står i dag för 20 procent av globala BNP och är en etablerad arbetsform för stora investeringsbeslut och strategiska beslut. Det handlar konkret om att Sverige och svenska företag ska kunna vara konkurrenskraftiga. I en tid som präglas av globalisering och digitalisering är projekten fullständigt nödvändiga för att lyckas.

Samtidigt är det bara 16 procent av projekten som lyckas fullt ut:

– Ja, bara 16 procent av våra respondenter anser att man levererar på tid, enligt budget och med minst 80 procent nyttorealisering, det vill säga i enlighet med det syfte som projektet hade.

Vad krävs för att lyckas?

– Det finns inga enkla eller enskilda lösningar, utan det är en rad olika aspekter som man måste ta hänsyn till och som behöver integreras. En effektiv organisation med proaktivt beslutsfattande måste kombineras med ändamålsenliga processer, metoder och system. Personer med rätt kompetens behövs för att säkerställa välfungerande styrning och högpresterande team. En värdebaserad prestationskultur med fokus på agilitet är avgörande för snabb anpassning till förändringar i omvärlden, säger Henrik Bagewitz.

Tillskottet på sex nya seniora medarbetare innebär att regelverksteamet växer med omkring 60 procent. Johan Giertz, chef för Financial Risk Management bedömer att KPMG:s kapacitet på försäkringssidan ökar betydligt efter rekryteringen.

– Om vi tidigare har kunnat ha två till tre stora projekt igång samtidigt så kan vi nu ha femtio procent fler med de resurser vi har i dag, säger han.

Det skulle kunna innebära så mycket som en fördubbling, från två till fyra stora projekt. Det är regulatoriska förändringar och framför allt IFRS 17 och de kommande tjänstepensionsreglerna som driver efterfrågan. KPMG har på basis av erfarenhet från liknande förändringar gjort en beräkning av hur mycket marknaden kommer att växa enbart till följd av IFRS 17

– Vi kan göra grova jämförelser med tidigare regelförändringar av samma dignitet och vilka projekt de drivit fram. Utifrån det kan vi göra en uppskattning att den svenska marknaden kommer att växa med x antal miljoner, säger han.

Betyder det att affärsområdet kan växa utan att KPMG behöver ta någons kunder?

– Vi tar gärna andras kunder. Om vi inte kan leverera är det någon annan som gör det, säger Johan Giertz och fortsätter:

– Marknaden trycker på, vi har fått mycket förfrågningar men inte riktigt haft kapacitet att möta alla.

Mot den bakgrunden har KPMG valt att utöka sitt försäkringsteam med sex nya medarbetare. En positiv sido-nyhet i sammanhanget var att rekryteringsprocessen gått ovanligt bra. För några år sedan var bankerna ute och konkurrerade om arbetskraften och det blev väldigt dyrt att anställa, berättar Johan Giertz.

– Det har varit väldigt roligt att rekrytera för vi känner att vårt sätt att lägga upp det hela har fungerat. Vi har de senaste åren gjort ett stort internt arbete med vårt varumärke, som bland annat inkluderar vision, kultur och värderingar. Nu betonar vi exempelvis att vi bygger ett lag, det kan bli arbetstoppar men att då hjälps vi åt.

– Det verkar som att budskapet nått fram, för när man har rätt kultur och värderingar behöver man inte alltid ha det högsta löneerbjudandet, säger han.
 
 

Riskkapital-investeringarna i fintech fortsatte att sjunka och nära halverades globalt under helåret 2017. 5,4 miljarder dollar investerades 2017, jämfört med 9,6 miljarder året innan.

Det visar KPMG-rapporten "Pulse of Fintech Q4 2017

Totalt uppgick fintech-investeringarna förra året till 31 miljarder dollar. De var därmed nära oförändrade, jämfört med året innan. Under fjärde kvartalet steg investeringarna till 8,7 miljarder dollar, jämfört med 8,5 miljarder dollar i det tredje.

– I takt med att fintechsektorn mognar har investerare flyttat fokus från att investera i syfte att experimentera till att söka värdeskapande möjligheter. Detta gäller särskilt för bolag som strategiskt fortsätter att investera i fintech för att bidra till den egna digitala transformationen, kommenterar Ian Pollari, Global Co-Lead för KPMG Fintech.

139 private equity-transaktioner gjordes under helåret 2017, till ett sammanlagt värde om 17 miljarder dollar. Det var den tredje högsta nivån under de senaste tio åren för riskkpaitalinvesteringar. Företags riskkapitalinvesteringar utgjorde 19 procent av den totala investeringemängden, vilket var rekord.

Medianfinansieringen för affärsänglar och företag som befinner sig i idéstadiet ökade under året jämfört med 2016, likaså gjorde det för företag som är i uppstartsfasen. Medianaffären för verksamheter i det senare skedet minskade däremot jämfört med 2016.

Fintech-exits, alltså investerares innehavsförsäljningar, nådde en ny rekordnivå på cirka 2,4 miljarder dollar. Det indikerar att vissa delsektorer inom fintech börjar mogna, menar KPMG.

Insuretech och blockchain har seglat upp som de hetaste fintech-segementen just nu. Segmenten nådde nu rekordnivåer vad gäller investeringar och affärer under förra året. Inom insuretech genomfördes 247 transaktioner till ett värde av 2,1 miljarder dollar, medan blockchain-affärerna genererade 512 miljoner dollar.

Blockchain – tekniken bakom bitcoin men som kan användas på en rad områden – är det snabbast växande segmentet just nu. Singapores monetära myndighet (MAS) tycker att tekniken är så pass intressant att den inlett ett samarbete med asiatiska banker för att utveckla gemensamma blockchain-standarder i regionen.

Uppåt 50 globala banker ingår även i ett världsomfattande blockchain-projekt tillsammans med en rad techjättar, bland annat IBM och Microsoft. Även Google är i färd med att skapa en egen blockchain-plattform.

EY har ofta toppat Universums lista, så även i år, tätt följt av PwC. De två revisionsjättarna  intar plats sex respektive sju på listan. Sedan får man hoppa ända ned till plats 19 för att finna nästa revisionsbyrå, Grant Thornton, som alltså placerar sig före både Deloitte och KPMG på plats 22 respektive 23.

Revisionsbyråerna ligger bra till, men slår inte techföretag som Google (1) och Spotify (2) eller starka varumärken som IKEA (3), H&M (4) och Nike (5).

Bland de 25 mest populära arbetsgivarna för ekonomer finns även flera banker. 

Antalet revisorer har minskat med en fjärdedel under de senaste två decennierna, en trend som tilltagit de senaste fem åren, enligt statistik som Realtid presenterade förra veckan. Av rapportern framkom även att andelen unga som lämnar är hög.

Nu frågar vi de byråerna hur de ser på den alarmerande utvecklingen. Tre HR-chefer och en vd uttalar sig och svaren är påfallande lika.

Branschen tycks acceptera en tilltagande rörlighet och framställer det som något positivt att deras medarbetare är attraktiva på konkurrerande marknader. Samtidigt arbetar man aktivt med employer branding och hoppas även att utvecklingen med digitalisering och förändringar i regelverk och tjänsteutbud ska bidra till att yrket blir mer attraktivt för unga.

Byråerna är medvetna att de måste blir snabbare på att erbjuda unga medarbetare en intressant karriärutveckling om de ska få behålla dem. Men myndigheterna har också ett ansvar, säger de.

Anna Pontén, HR-chef Deloitte:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vilken är er analys av orsakerna till att revisorer i alla åldrar och många unga lämnar yrket?
– Erfarenhet av revision är en mycket attraktiv kompetens och revisorer har därför en bred alternativ arbetsmarknad, ofta i operativa roller. Eftersom man inte kan behålla sin auktorisation om man kliver ut i en operativ roll innebär det att man måste lämna yrket. Medarbetare som väljer att återvända till branschen gör det därför relativt sällan som just revisorer.

Tillsynsmyndigheterna (RI och FI) anser att branschen har huvudansvaret för yrkets attraktionskraft. Håller du med?
– Attraktionskraften handlar om en helhet – intryck av arbetsuppgifter, karriärmöjligheter och hur branschen skildras. Branschen har en viktig uppgift att nå ut till studentleden för att ge studenter insikt i vad yrket innebär, vilka krav som ställs och vilken kultur man kommer mötas av som yrkesverksam revisor. Här anser jag att vi ligger långt fram som bransch.

Vad gör din byrå för att få unga revisorer att stanna?
– En nära och öppen dialog mellan ledare och medarbetare om olika möjligheter är nyckeln. Vårt mål är att erbjuda en utvecklande och lärorik arbetsmiljö där alla får möjlighet att utveckla sina kompetenser och växa i sina professionella roller. Vår kultur är tydligt präglad av utveckling och ständigt lärande, oavsett hur erfaren man är. Det är positivt att vilja pröva nya saker och vi erbjuder kortare eller längre projekt i andra delar av firman än revision, eller att vara del i internationella uppdrag.

Katarina Roddar,  personaldirektör PwC:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vilken är er analys av orsakerna till att revisorer i alla åldrar och många unga lämnar yrket?
– Vi vet att våra medarbetare önskar utmaningar och snabb utveckling för att stanna hos oss som arbetsgivare. Många kommer till oss tidigt i sin karriär, ofta direkt från högskola/universitet. Våra medarbetare har en snabb utveckling hos oss och är därmed även mycket attraktiva för andra arbetsgivare, i synnerhet på en stark arbetsmarknad.

Tillsynsmyndigheterna (RI och FI) anser att branschen har huvudansvaret för yrkets attraktionskraft. Håller du med?
– Självklart har vi ansvar för att vara attraktiva som arbetsgivare. Jag tror att vi måste vara både modiga och innovativa för att navigera i den snabba utvecklingen som sker. Det kräver också att vi kan ställa om och säkerställa framtida attraktivitet, genom exempelvis digitalisering och utveckling av vårt erbjudande. Vi arbetar aktivt med frågorna kring vad revision ska addera för värde i framtiden och vad det innebär för våra medarbetare. RI och FI har också ansvar för att minska förväntansgapet  mellan de olika intressenterna såsom lagstiftare/regulatorer och våra kunder.

Vad gör din byrå för att få unga revisorer att stanna?
– Vi jobbar ständigt med att utvecklas som arbetsgivare och arbetar aktivt med att lyssna och förstå vad våra befintliga samt framtida medarbetare efterfrågar och söker. Medarbetare och potentiella medarbetare ställer höga krav och det finns i dag en större transparens om vad olika arbetsgivare erbjuder. Det är positivt och motiverar oss att utveckla vårt företag ständigt. Vi har stort fokus på ledarskapet som förmedlar vår strategi och hur vi kan möjliggöra en ökad och snabbare karriärutveckling för våra medarbetare. Vi investerar i digitalisering av de enklare och standardiserade arbetsuppgifterna inom revisionen för att möjliggöra att våra medarbetare får arbeta med mer kvalificerade värdeskapande arbetsuppgifter i uppdragen och därmed ett attraktivare arbetsinnehåll. Vi erbjuder även möjligheter till utveckling genom att arbeta i en internationell miljö, som ger möjligheter till utbyten och samarbeten av olika slag.  

Agneta Strandberg, HR-direktör, EY:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vilken är er analys av orsakerna till att revisorer i alla åldrar och många unga lämnar yrket?
– Våra revisorer är attraktiva på arbetsmarknaden och väljer därför att lämna. Bland, yngre oavsett yrkeskategori, är det en större rörlighet på arbetsmarknaden vilket gör att de byter jobb oftare. Vad det gäller assistenter och auktoriserade revisorer har vi en stabil personalomsättning som ligger i linje med våra långsiktiga planer.

Tillsynsmyndigheterna (RI och FI) anser att branschen har huvudansvaret för yrkets attraktionskraft. Håller du med?
– Vi har möjlighet att påverka attraktionskraften. Utvecklingen går mot att revisorernas roll och kompetenskrav breddas till flera nya områden, exempelvis mer digitalisering, hållbarhetskrav och specialisering gentemot olika branscher vilket gör yrkesrollen mer attraktiv. Det som också påverkar attraktionskraften är att vi som arbetsgivare hjälper våra medarbetare att känna att de har ett meningsfullt jobb och arbetar på ett företag som även bidrar till samhället på olika sätt.

Vad gör din byrå för att få unga revisorer att stanna? 
– Som arbetsgivare måste vi alltid arbeta aktivt för att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. Våra medarbetare får tidigt arbeta med intressanta kunder och tillsammans med erfarna medarbetare för att utvecklas och få coachning. Vi satsar mycket på utbildning, kompetensutveckling och spännande karriärmöjligheter. Många väljer att stanna hos oss, antingen inom revision eller någon av de många andra karriärvägar vi erbjuder.

Magnus Fagerstedt, vd, KPMG:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vilken är er analys av orsakerna till att revisorer i alla åldrar och många unga lämnar yrket?
– Dels tror vi att unga människor i dag har en mer flexibel inställning till sin karriär. De har mer kortsiktiga mål och kräver en kontinuerlig utveckling. I dag vill unga människor prova olika utmaningar och byta karriär oftare, det medför att medarbetare  inte stannar lika länge med en och samma arbetsgivare. Vi ser absolut en rörlighet i alla åldrar men vi ser också flera som återvänder. Det finns medarbetare som kanske provar på att vara CFO ett tag och sedan återvänder för att man trivs bättre i revisorsrollen. Vi ser dock inte att rörligheten är lika hög bland äldre medarbetare som bland yngre.

Tillsynsmyndigheterna (RI och FI) anser att branschen har huvudansvaret för yrkets attraktionskraft. Håller du med?
– Ja, vi har ett stort ansvar. Samtidigt behöver vi stöd av regelverket vad gäller utbildningskrav till exempel, men att driva utvecklingen ligger i mångt och mycket på branschen. Vi måste utveckla vår revisionsansats och teknik efter marknadens krav och öka vår attraktionskraft som arbetsgivare men det måste vara kopplat till lagstiftarens krav.

Vad gör din byrå för att få unga revisorer att stanna?
– Genom att frigöra tid från mer monotona uppgifter och satsa stort på utbildning och tekniska verktyg kommer revisorsrollen att utvecklas. Mer tid kan läggas på att göra bedömningar samt förmedla insikter på en högre nivå. Något vi tror ger en större yrkesmässig tillfredsställelse. 
Vi försöker även tillgodose behovet av en kontinuerlig karriärutveckling. Vi är också medvetna om att dagens talanger söker sig till en global arbetsmarknad och vi uppmuntrar en intern rörlighet, både inom den svenska firman och internationellt.

HQ AB:s konkursförvaltare begär om ytterligare anstånd att inkomma med besked om hururvida konkursboet ska inträda i processen i Svea Hovrätt eller inte. Domstolen har medgett anstånd till den 4 maj.

Bill Kronqvist skriver att ”grunden för begärt anstånd är att de förhandlingar som pågår ännu inte kunnat slutföras. Skälet till detta är att det är många olika parter som är inblandade i förhandlingarna vilket försvårat diskussionerna och påverkat dem tidsmässigt”.

Han uppger även att HQ AB:s motparter i målet har meddelat att de inte har något att erinra mot ytterligare anstånd.

Konkursförvaltarens huvudbry i beslutet är sannolikt att de största fordringsägarna i konkursen är just motparterna i skadeståndsmålet som befinner sig i hovrätten. Fordringarna kommer från rättegångskostnaderna som uppgick till totalt drygt 260 miljoner kronor, vilka tingsrätten beslutade att HQ AB skulle betala efter den friande domen som kom strax innan jul 2017. 

Om konkursförvaltaren väljer att inte gå vidare med processen står HQ AB redo att gå vidare, framgår det av en handling underskriven den tidigare styrelseledamoten Peter Zonabend som är skickad till Bolagsverket, vilket Realtid.se skrev om under gårdagen. För att en  ”behörig ställföreträdare” ska kunna driva processen utan risk för personligt betalningsansvar vid en eventuell förlust väntar bolaget dock på ett avgörande från ett mål i Högsta domstolen som rör just denna fråga, vilket framgår av gårdagens artikel.

Peter Zonabend var en av styrelseledamöterna som tillsattes under 2012 då rättsprocesserna redan var i rullning mot de personer i styrelse, ledning och revisorer som HQ AB ansåg var ansvariga för kraschen 2011. Han är i dag bland annat vd för Sten Mörtstedts Victoria Investment Group. Storägaren Sten Mörtstedt är tidigare den som deltagit i emissionerna i HQ AB som har finansierat rättsprocesserna i tingsrätten.

Totalt har HQ AB krävt skadestånd och återbetalning av "olagliga utdelningar" på cirka 3,2 miljarder kronor plus ränta. Tingsrätten valde dock att döma till HQ AB:s nackdel och bolaget dömdes alltså att betala motpartens rättegångskostnader om 262 miljoner kronor.

Mats Qvibergs rättegångskostnader uppgick till 51,2 miljoner kronor.

KPMG:s kostnader uppgick till 60,6 miljoner kronor.

Johan Dyrefors kostnader uppgick till 35,5 miljoner kronor.

Öresunds kostnader uppgick till 15,8 miljoner kronor.

Curt Lönnströms kostnader uppgick till 8,45 miljoner kronor.

Tomas Erseus kostnader uppgick till 7,75 miljoner kronor.

Anne-Marie Pålssons kostnader uppgick till 11,9 miljoner kronor.

Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happes kostnader uppgick tillsammans till 16,9 miljoner kronor.

Mikael Königs kostnader uppgick till 14,8 miljoner kronor.

Johan Piehls kostnader uppgick till 16,75 miljoner kronor.

Stefan Dahlbos kostnader uppgick till 20,5 miljoner kronor. Stefan Dahlbo är dessutom den enda av motparten som valt att vända sig, med hjälp av ombud från Eversheds Sutherland Advokatbyrå, till Kronofogden för att få ut sin fordran. Totalt finns en fordran om dryga 21,25 miljoner kronor mot HQ AB hos myndigheten. 

Styrelseförsäkringen uppgick, enligt uppgift, till 75 miljoner kronor.

Strax efter domen försattes HQ AB i konkurs och efter en extrastämma i slutet av januari försattes även bolaget i likvidation då ägarna inte var villiga att gå in med mer pengar i ytterligare emission. Pengar att betala motpartens rättegångskostnader från tingsrättens förhandlingar finns alltså inte i bolaget. 

Den 4 maj kan alltså besked från konkursförvaltaren komma till Svea hovrätt.

Revisionsverksamhet är starkt reglerad, så även livet på byrån. Vd:n måste enligt lag vara auktoriserad revisor. Pensionering sker enligt byråernas interna regler. På EY är det 60-årsdagen, men Magnus Fagerstedt var inte redo att gå i pension när den dagen infann sig.
 
– Jag kände mig full av energi och hade många idéer om vad jag skulle göra nu – gå till en annan konsultverksamhet, investeringsverksamhet eller utveckla något inom den ideella sektorn. Många hörde också av sig till mig och KPMG var ett av företagen som var intresserade, berättar Magnus Fagerstedt och fortsätter:
 
– När man fortfarande brinner för utveckling och har många idéer vill man inte sluta och det känns väldigt stimulerande att ha fått möjligheten att fortsätta utvecklas tillsammans med en ny organisation.
 
Det har blivit vanligare att delägare byter byrå, men ännu är Magnus Fagerstedt den första vd:n för en svensk Big 4 som har rekryterats från en annan stor revisionsbyrå, eller utifrån över huvud taget. Det finns en del fördelar med detta, som att han inte “sitter fast” med gamla revisionsuppdrag utan kan fokusera helhjärtat på att utveckla verksamheten.
 
– Det är bra att kunna ägna full kraft åt ledarskapet inledningsvis, speciellt när man kommer utifrån. Generellt sett tycker jag att konsultbyråer och revisionsbyråer ägnar för lite tid åt själva ledarskapet. Det handlar ju faktiskt om företagets hela kapital och resurser, det vill säga alla våra medarbetare; det är de som är i främsta rummet de måste utvecklas och coachas.
 
Redan på universitetet i Linköping bestämde han sig för att det var revision han ville arbeta med. Han började på Arthur Andersen och gick vidare till EY dit han rekryterades för att bygga upp affären mot offentlig sektor, både på revisions- och rådgivningssidan. Därefter har han varit chef för hela revisionsverksamheten på EY, först i Sverige och sedermera i Norden.
 
Han har arbetat med offentlig sektor, publika bolag, statliga bolag och finansbolag och framhåller hur stimulerande det är att lära sig nya områden och utvecklas tillsammans med nya team och kunder. Men han har också en favoritsektor – hälso- och sjukvård.
 
– Jag har vid något tillfälle varit revisor för vart och ett av sjukhusen i Stockholm, berättar Magnus Fagerstedt.
 
Hans ledstjärna har alltid varit nyfikenhet. Han vill gärna gå “lite över gränsen” och starta något nytt.
 
– Jag tror att det är viktigt att man själv förändrar sig. Jag har bytt arbetsuppgifter och förändrat kundsegment flera gånger under min karriär. Jag gillar att utmana mig själv och andra – det har varit min drivkraft.
 
Det är inte helt lätt att få Magnus Fagerstedt att uttala sig om skillnaderna mellan EY och KPMG.
 
– I grunden har vi ju samma uppdrag, sedan är det lite olika inriktning när det gäller tjänsteutbudet; någon byrå är profilerad inom skatt, någon har en större rådgivningsverksamhet, några har vissa tjänsteområden som inte de andra har. Men vi närmar oss samma marknad och har samma utmaningar med att bygga in den nya tekniken i alla verksamhetsområden. Framför allt är den grundläggande utmaningen densamma, att utveckla och coacha medarbetare för att tillsammans med dem vara ett framgångsrikt företag. 
 
EY har större rådgivningsverksamhet och är sedan några år tillbaka helt integrerad i en nordisk organisation. KPMG är fortfarande en svensk organisation men med mycket samarbete och utveckling mellan de nordiska länderna.
 
– På KPMG kan vi ta väldigt snabba beslut på operationell nivå i och med att de nordiska enheterna är enskilda. Här finns väldigt många sakkunniga och experter inom olika områden och det gäller att hitta kompetenser som samverkar på ett bra sätt mot de kunder och den marknad som vi vänder oss till, säger han.
 
Resultatmässigt gick det otroligt bra för KPMG 2017, det var upp 43 procent jämfört med föregående år. Magnus Fagerstedt som tillträdde sent på räkenskapsåret, i augusti 2017, kan inte ta åt sig äran för “det bästa resultatet på lång tid”, men vågar sig på att utmana det.
 
– Vi ska göra ett bättre resultat, men det kommer blir en mindre ökning, säger han.
 
Han har lagt en femårsplan med övergripande mål: hög effektivitet, hög kvalitet och bra marknadsnärvaro.
 
– För att kunna jobba mot de här kriterierna är det viktigt att skapa en lönsamhet så att vi kan fortsätta utveckla vår affär, våra verktyg och framför allt våra medarbetare.
 
För närvarande kräver verksamheten större investeringar än vad som har varit brukligt på de stora revisionsbyråerna.
 
– Vi håller på att bygga in tekniska verktyg, Data & Analytics och AI, i alla våra verksamhetsområden. Det är en process som kräver mer investeringar och höjd på resultatet för att kunna ligga i framkant, säger Magnus Fagerstedt.
 
Vad innebär den nya tekniken rent konkret?
– Dels är det nya verktyg och de kommer från vår globala organisation, men det krävs att vi lägger tid på att lära oss dem. Dels är det annan typ av kompetens som behövs, allt från IT-kompetens till nya tjänster som utvecklas och det gäller alla verksamhetsområden. Historiskt har vi rekryterat väldigt mycket från Handels, men nu riktar vi också vår rekrytering mot KTH och liknande universitet och högskolor.
 
Dessa stora investeringar, innebär de att företaget kommer dela ut mindre till delägarna?
– Nej, vi delar inte ut mindre, men vi måste vara ett hållbart företag över tid och då krävs det att man går igenom sin investeringsplan för att kunna nå de övergripande målen. Vissa år kanske man utvecklar sitt eget affärssystem mer än någon annat år, eller kanske en ny tjänst till marknaden. Och givetvis ny kompetens.
 
För Magnus Fagerstedt förblir medarbetarna, och inte minst de unga, den viktigaste investeringen. Ett initiativ som han berättar om med stolthet är New Generation Round Table – en grupp yngre medarbetare som har jobbat ett till tre år; 6-8 personer med direkt access till företagsledningen.
 
– Vi för samtal tillsammans några gånger varje termin för att se till så att alla förstår vad som är viktigt för den yngre generationen i alla perspektiv. Vad kännetecknar en god arbetsgivare; vilka värderingsgrunder, hur motiverar och coachar vi på bästa sätt våra medarbetare?
 
Vad kan du dra för slutsatser om den nya generationen efter att ha lyssnat på dem?
– Mönstret är, tycker jag att alla yngre verkligen vill ta nästa steg att utveckla sig själva och hjälpa till att utveckla företaget. Det som jag tycker går som en röd tråd är framför allt vikten av ett bra ledarskap och en bra feedbackkultur och att känna att man är delaktig i ett företags utveckling.
 
Det kanske inte är något nytt, resonerar Magnus Fagerstedt, men har tycker att det är tydligt att medarbetare som känner att de kan utvecklas också utvecklar en bättre känsla för företaget.
 
– Om du känner att du får ta och kan ta ansvar, då får du en annan känsla för att ta det här steget, säger Magnus Fagerstedt.
 
Det gäller att vara på tå, för den yngre generationen är betydligt mer lättrörlig än tidigare generationer varit.
 
– Det är inte lika vanligt att man stannar i 25 år på ett och samma ställe. Det kan ju vara bra för vår affär också, man kan skaffa ny erfarenhet någon annanstans och sedan ha en möjlighet att komma tillbaka, säger Magnus Fagerstedt.
 
Mot bakgrunden av den tilltagande rörligheten, kommer delägarmodellen att överleva in i framtiden?
– Delägarmodellen som sådan tror jag kommer att överleva. Det som känns viktigt är att vi snabbar upp processerna, så att möjligheten att bli delägare, om man har den drivkraften, infinner sig lite tidigare. Jag tror också att det är viktigt att kunna ta in nya delägare som har andra kompetenser och kommer från helt andra företag. Men jag tror framför allt att det måste gå snabbare än vad det historiskt har gjort.
 
Hur ser du på rapporten om tilltagande avhopp från branschen?
– Det är inte så lätt när man kommer direkt från skolan, hela branschen tar ju in tusentals medarbetare varje år och har man inte en bra bild av vad revision eller konsultande står för är det svårt. Det passar vissa men inte alla. Det är få som vet vad revision är innan man börjat, men jag tror att för att kunna stimulera våra yngre kollegor framöver måste vi vara snabbare med att erbjuda delägarskap men också att kunna ta ansvar.
 
På kundsidan då, hur ser det ut med konkurrensen där? Vilka effekter ser Magnus Fagerstedt av rotationsreglerna som infördes med EU:s så kallade revisionspaket, en genomgripande skärpning av flera lagar relaterade till revisorer och revision?
 
– Lite beroende på hur man historiskt ser ut så finns det både finns både utmaningar och möjligheter med de nya reglerna. Per definition kommer ju ett visst antal bolag försvinna från oss, för att vi måste rotera. Sen har vi möjlighet att få nya uppdrag. Vi har i dag färre stora företag jämfört med de största byråerna, vilket innebär en stor möjlighet att få in nya uppdrag samtidigt som vi kan växla från revision till andra tjänster. Och tvärtom. Så snabbheten till förändring internt är jätteviktig.
 
KPMG har tappat en del revisionsuppdrag i stora banker.
 
– Det här möjliggör ju att vi kan ägna full kraft åt rådgivning kopplat till banker vilket är positivt. Och om sju år är det en ny upphandling. För oss är det viktigaste att vara en leverantör, vilka tjänster vi levererar varierar så klart över tiden och i det avseendet har rotationsreglerna för revision betydelse – men med förhållningssättet att vi vill vara en leverantör så är rotationsreglerna som sådana inte av betydelse för annat än vilka tjänster vi kan leverera från tid till annan, säger Magnus Fagerstedt.
 
För stora revisionskunder finns det regler som begränsar hur mycket rådgivning inom exempelvis skatt som revisionsbyrån får sälja.
 
Slår taket för rådgivning till revisionskunder igenom i många uppdrag?
– Här har det skett en förändring på marknaden där många företag självmant väljer att ha skilda leverantörer, det blir mer och mer vanligt och så har det varit under många år, säger Magnus Fagerstedt.
 
Han ser inte att balansen mellan KPMG:s affärsområden har förändrats nämnvärt i och med de nya reglerna. Utan man fortsätter att göra ungefär samma saker som tidigare i ungefär samma omfattning, skillnaden är möjligen att kunderna byts ut oftare och att organisationen behöver vara bättre på att ställa om.
 
Du leder omställningen, vad har du fått för feedback på ditt ledarskap?
– På senare år har jag fått mer feedback, både från yngre och äldre och det är viktigt, både med positiv feedback och konstruktiv. Den positiva feedback jag fått är att jag står för förändring och att man är nöjd med hur vi kommunicerar med organisationen.

East Capital meddelar idag att East Capital Baltic Property Fund III genomfört förvärvet av P5, en nybyggd logistik- och industripark i attraktivt läge i Riga, Lettland. Det totala transaktionspriset för fastigheten är 10,6 miljoner euro.

P5 är ett 13.800 kvadratmeter stort logistikkomplex bestående av byggnader med flera olika användningsområden och hyresgäster, belägen i kommunen Marupe mellan Rigas internationella flygplats och shoppingcentret Spice.

Fastighetskomplexet är fullt uthyrt, och de största hyresgästerna är budföretaget Venipak Latvija, logistikföretaget ACE Logistics Latvia och förpackningsföretaget Trypet SIA. 

P5-fastigheten har utvecklats av säljaren, PICHE, ett lettiskt företag inom fastighetsutveckling och byggnation med fokus på utveckling av industrifastigheter. 

- Efterfrågan på moderna lokaler som kombinerar logistik, lager och kontor är stor i Baltikum, och P5 är en välbelägen logistikfastighet som passar såväl små som medelstora företag. Närheten till kollektivtrafik gör det smidigt för företagens anställda att pendla till och från arbetet. P5 har utvecklats för att tillgodose hyresgästernas behov av nya och energieffektiva lokaler, något som fortfarande är en bristvara i det här segmentet, säger Madis Raidma, vd för East Capital Real Estate.  

Transaktionen finansieras av SEB och har genomförts under rådgivning av två aktörer på köpsidan, advokatfirman Vilgerts och KPMG. Säljaren representerades i sin tur av den internationella fastighetskonsulten Colliers International och advokatfirman FORT.  

Stephen Haddrill, chef för The Financial Reporting Council (FRC), har gjort sig känd för sin hårdföra kritik av den bristande konkurrensen på marknaden för revision av de största börsbolagen och bristande oberoende hos revisorerna. Bland annat har han hotat med en splittring av Big4. 

Frågan om marknadskoncentration ligger emellertid inte under hans fögderi. Här får han, eller snarare ansvarig minister, i stället vända sig till konkurrensmyndigheten Competition and Markets Authority (CMA), vilket också är vad som skett. 

Den brittiska näringsministern, “Business Secretary”, Greg Clark gav tidigare i höst konkurrensmyndigheten Competition and Markets Authority (CMA) i uppdrag att titta på behovet av en översyn av konkurrenssituationen på revisionsmarknaden.

På tisdagen meddelade CMA att man omedelbart skulle tillsätta en detaljerad studie om markanden för revision och aviserade att det kan bli aktuellt med lagförslag. CMA tar, liksom FRC, in allmänheten som en viktig intressent:

– Om de många kritiska synpunkterna kring revisionsprocessen stämmer, är det inte bara företagen som köper revision som är förlorare, utan även miljontals människor som är beroende av sparande, pensioner och andra investeringar i dessa företag, vars revisioner kan vara bristfälliga, säger Andrew Tyrie, ordförande för CMA i ett presmeddelande på tisdagen.

CMA uppger att man kommer att arbeta snabbt och att ett resultat av genomlysningen av revisionsmarknaden är att vänta före jul. Tre områden kommer att vara i fokus: Rotation, resiliens, det vill säga motståndskraft mot kriser och risken med en "too big to fail"-situation, och incitamentsstruktur. Den sista punkten handlar om vad det innebär för revisorns oberoende att hen i praktiken väljs av företaget snarare än investerarna.

Näringsminister Greg Clark har därtill gett Sir John Kingman i uppdrag att se över möjligheterna att undanröja intressekonflikter som kan finnas i revisionsuppdrag, i syfte att stärka revisorernas oberoende. 

I går publicerade FRC en rapport som sammanfattar resultatet av årets tillsyn av revisorer och revisionsföretag och lanserar en ny strategi för att öka revisionskvaliteten, framför allt med sikte på en revision som verkar i allmänhetens intresse.

– FRC har sett över hur vi kan stärka revisionskvaliteten och vår tillsyn av revisionsbyråer. Utöver programmet som vi sjösätter i dag, ser vi fram emot förslagen från Sir John Kingman och CMA, säger Stephen Haddrill i ett uttalande på FRC:s hemsida i samband med lanseringen av FRC:s nya strategi på måndagen.

Syftet är att, i kölvattnet av diverse näringslivsskandaler där Carillion sticker ut som en av de mest spektakulära, återupprätta förtroendet för näringslivet. Effektiv revision är en nyckelfråga. 

FRC är dessutom standardsättare inom redovisning och revision. Mot den bakgrunden säger Stephen Haddrill att den nya strategin även handlar om att se till att bolagens rapportering svarar upp mot intressenternas framtida behov:

– Om intressenterna ska ha förtroende för revisionen, behöver de också ha förtroende för revisionens regler och reglering.

FRC konstaterar i sin rapport att efter några år av förbättrad revisionskvalitet har det senaste året varit en tillbakagång. I synnerhet är det en firma som sticker ut när det gäller försämringar av revisionskvaliteten till en oacceptabel nivå, nämligen KPMG.

Som ett svar på den negativa trenden antar FRC en ny strategisk approach i förhållande till de största revisionsfirmorna. Det handlar om en systemisk övervakning som, vid sidan av inspektionen av enskilda revisioner, ska fokusera på aspekter av revisionsbyråernas affär som kan vara särskilt kritiska med hänsyn till revisionskvalitet. Tillsynsmyndigheten har även fått förstärkta resurser och utlovar att bli mer transparent gentemot intressenterna kring brister man hittar. 

Som ett svar på KPMG:s svaga resultat i den senaste tillsynen kommer FRC nu att inspektera 25 procent fler av revisionsfirmans revisioner. 

FRC kommer även att utvärdera effekterna av EU:s så kallade revisionspaket som trädde i kraft 2016 med strängare regler för revisorer och revisionsfirmor. Hr EU-reglerna varit tillräckligt effektiva för att stärka högkvalitativt och robust revisionsarbete? Går de tillräckligt långt för att försvara revisorns oberoende och förhindra intressekonflikter som kan finnas om en revisor säljer rådgivning till revisionskunder.

“Om revisorn inte kan visa på sitt oberoende, kan de inte bemöta intrycket som vissa intressenter har av att revisorer ibland drivs mer av kommersiella hänsyn, och försäljningen av rådgivning, än av att agera i allmänhetens intresse”, skriver FRC.

Det finns cirka 5 500 registrerade revisionsbyråer i Storbritannien, som tillsammans genomför omkring 100 000 lagstadgade revisioner per år. I toppen av näringskedjan är Big4 emellertid helt dominerande. 97 procent av de 350 största bolagen revideras av en Big4-firma. Det är mycket svårt för konkurrenter att ta sig i på den marknaden, varför Grant Thornton Storbritannien beslutat att inte längre vara med och tävla i dessa upphandlingar, som realtid.se kunde berätta i våras.

Läs mer: Exklusiv intervju om varför Grant Thornton väljer bort de största uppdragen 

Medan CMA tittar vidare på konkurrenssituationen kommer FRC att övervaka systemrisken på marknaden, inklusive systemrisken i händelse av att någon av de fyra skulle kollapsa. DEn nya approachen innebär att FRC kommer att utvärdera Big4-firmorna med hänsyn till ledarskap, styrning, värderingar, beteenden, affärsmodeller, finansiell hälsa, riskhantering och revisionskvalitet.

FRC kommer även att lansera ett stort projekt kring inom rapportering. Inom ramen för detta kommer man även titta på om revisionen borde gå längre än att uttala sig om företagens finansiella poster, och vara mer framåtblickande och erbjuda bestyrkande på områden som exempelvis affärsmässighet, uppförande, regelefterlevnad och långsiktighet. 

Daniel Szirányi kommer närmast från Logent Group, ett ett nordiskt riskkapitalägt logistikföretag där han ansvarade för tillväxt och affärsutveckling.

Han började sin karriär som management trainee för DaimlerChrysler i Stuttgart där han sedan kom att arbeta som biträdande avdelningschef för produktionsstrategi och lokalisering av fabriker i Europa som Asien för Mercedes-Benz.

Under drygt tio år har Daniel haft olika roller inom Accenture Strategy i Sverige. Han har bland annat lett den nordiska gruppen för supply chain strategi och haft en nyckelroll i den europeiska Automotivegruppen inom Accenture Strategy. 

Daniel Szirányi kommer i sin nya roll som head of industrial markets & automotive att stärka KPMG:s pågående arbete inom fordons- och industrisegmentet.

– Det som lockade mig med rollen är uppgiften att bygga upp och stärka KPMG:s redan starka närvaro inom Automotive. Sverige är otroligt starka inom Deal Advisory och vi har en tydlig CFO-agenda. Mitt mål är att knyta ihop säcken mellan de områdena och addera strategisk kompetens för att stärka industrisegmentet, säger han i en artikel på KPMG:s webb.

Just nu hjälper KPMG ett globalt bilföretag att etablera sig i Central- och Östeuropa.

– I detta fall har KPMG möjligheten att tillgodose med kompetens inom områden utanför Automotive och strategi; såsom skatt, regler och risk, utan att behöva ta in någon extern partner lokalt. Det är en stor fördel som flera andra konkurrenter inte kan erbjuda, säger Daniel Szirányi.

KPMG har siktet inställt på att expandera teamet inom Automotive- och industrisegmentet, både med senior expertis och duktiga nyexaminerade individer med olika akademisk bakgrund.

Av dokumenten som SVT tagit del av framgår inte om de nämnda svenska revisions- och advokatbyråerna tagit fram några så kallade ex-cum-upplägg, som är ett skattebrott där man får tillbaka skatt som man aldrig betalat in, alltså ett rent bedrägeri.

Skatteflyktsexperten Torsten Fensby som SVT Nyheter har talat med tycker ändå att det är allvarligt.

– Om svenska revisionsbyråer eller advokatbyråer blivit kontaktade av en kollega som har föreslagit att de ska upprätta ett upplägg som är det perfekta brottet, något rent brottsligt. Då är det en fråga för de rättsvårdande myndigheterna, säger Torsten Fensby till SVT Nyheter. 

Det är en av KPMG:s chefsrevisorer i Schweiz som i det läckta dokumentet kallar cum-ex-upplägget för det “perfekta brottet”, för det är “omöjligt att upptäcka och omöjligt att bevisa”. 

Upplägget går ut på att man får tillbaka skatt på aktieutdelningar som aldrig betalats ut. Man får alltså tillbaka skatt utan att först betala in skatt. Upplägget har enligt SVT Nyheter utarbetats av “en liten grupp män från välrenommerade advokat- och revisionsbyråer”. En av hjärnorna bakom ska ha varit skatterevisor Hanno Berger, som kallats Tysklands kanske främsta skatterevisor. Han tog fram en “generalplan” med hjälp av amerikanska kollegor vid advokatbyrån Dewey & leBoeuf.

Enlig den så kallade generalplanen fick även ett antal stora revisions- och advokatbyråer i Sverige frågan om det var möjligt att genomföra uppläggen här. Många sa nej, skriver SVT Nyheter.

Men KPMG och DLA Nordic, numera DLA Piper, ska ha svarat att de hade stor erfarenhet av aktieaffärer kring utdelningsdatumet och att de mot betalning gärna skulle utreda saken. 

När SVT ställer frågan till skatterådgivare vid de berörda byråerna säger de att de inte har något minne av saken. 

Läs mer: DLA Pipers MP Peter Näslund svarar på SVT:s utpekande

KPMG:s kommunikationsdirektör Björn Bergman bekräftar till SVT att företagets skattekonsulter i Sverige fått en fråga om att utreda den svenska skatterättens tillämpning på tysk utdelningsstruktur, men att den interna uppföljningen visar att KPMG Sverige aldrig utförde något uppdrag. 

Cum-ex-avslöjandet gjordes av det tyska research-centret Correctiv. Uppskattningsvis ska motsvarande 70 miljarder kronor med det avancerade upplägget ha stulits från europeiska skattebetalare. 

Realtid Söker KPMG och DLA Piper för uppföljande kommnetarer. 

TT har bett Skatteverket att söka efter beslut om återbetalning av kupongskatt till hundratals person- och bolagsnamn som figurerar i det så kallade cum ex-avslöjandet.

Enligt det internationella avslöjandet har 70 miljarder kronor försvunnit från europeiska statskassor. Tyskland ska vara särskilt drabbat. Nu visar TT och Skatteverket att Sverige också drabbats. Samtidigt tycks upplägget inte fått fäste i Sverige.

Företrädare för stora revisions- och advokatbyråer som Realtid har talat med berättar att de blivit uppvaktade eller utsatta för påtryckningar, men aldrig nappat på några erbjudanden om att medverka i cum ex-upplägg eller ens utreda förutsättningarna för det.

Peter Näslund, managing partner på DLA Piper har tidigare berättat att advokatbyråns interna utredning visar att de blev uppvaktade, utan att förstå vad det handlade om. DLA Piper visade dock öppenhet för att utreda förutsättningarna för upplägget, men fick aldrig någon konkret beställning.

Så här sa Peter Näslund till Realtid i början av november:

– En av våra jurister fick en förfrågan från Dewey & leBoeuf om vi kunde titta på ett skatteupplägg. Informationen som lämnades om upplägget var väldigt kortfattad, men vi svarade: Ja, vi kan titta på detta och utföra uppdraget. Sedan kom det ingen mer information.

KPMG Sverige ska ha haft en liknande erfarenhet. Enligt en internt utredning ska företagets skattekonsulter ha fått en fråga om att utreda den svenska skatterättens tillämpning på tysk utbildningsstruktur, men det blev aldrig något uppdrag. 

Nu visar emellertid TT:s uppföljning att cum ex de facto har förekommit i Sverige, men med mer ljusskygga aktörer som mellanhänder.  TT benämner dem som “en udda skara bolag” och namnger specifikt pensionsfonden Europe LLP Executive Pension Scheme och Khajuraho Equity Trading SARL. Dessa ska ha lyckats få återbetalningar (för skatt som aldrig betalats in) på 46 respektive 22 miljoner. Ansökan om återbetalning har skett genom ombudet Goal Tax Back Limited, ett i sammanhanget iögonenfallande namn, som TT påpekar.

Slutsatsen som nu dras av Skatteverket är att svenska skattebetalare, precis som tyska och danska med flera, också har bedragits i cum ex.

TT skriver att det sannolikt försvunnit mer pengar än vad som nu framkommit. Hela cum ex-läckan består av 180 000 dokument och enligt TT finns betydligt fler bolagsnamn än de som fångats upp i den sökning som nyhetsbyrån låtit göra på svenska skatteverket. 

Torsten Fensby, internationell skatteexpert, säger till TT att Skatteverket bör tillsätta en utredning, för att “lära av misstagen”:

– Man bör försöka ta reda på om det finns fler sådana här fall och för att kunna uppskatta vilka belopp som har gått förlorade. 

Förra veckan lanserade KPMG ett digitalt verktyg som sannolikt gör konkurrenterna gröna av avund. Mjukvaran som döpts till Korus kan på ett ögonblick beräkna koncerners optimerade skattesituation efter de nya mer komplicerade ränteavdragsreglerna.

Intresset från marknaden har varit stort berättar Jörgen Graner, skatterådgivare och delägare på KPMG.

– Ja, vi har fått väldigt bra respons både från befintliga kunder och icke-kunder. Vi märker ett jättestort intresse så vi känner att vi har tänkt rätt när vi valde att utveckla verktyget.

Idén om programvaran bygger ursprungligen på kundefterfrågan.

– Vi har märkt en efterfrågan på sådana här verktyg sedan några år tillbaka. Med de nya reglerna för ränteavdrag har behovet aktualiserats. Regelverket är så pass komplicerat att det har blivit angeläget att ta hjälp av teknik.

1 januari 2019 börjar nya regler för företags skattemässiga ränteavdrag att gälla. De nya reglerna som bygger på beslut inom OECD:s Beps-projekt och EU kommer att begränsa många bolags möjligheter att dra av räntekostnader.

I korthet kommer koncerners möjlighet till ränteavdrag att begränsas till 30 procent av EBITDA i respektive bolag. I en koncern med flera bolag finns möjlighet att fördela räntekostnaden jämnt över bolagen för att kunna maximera avdragsrätten. För stora koncerner blir beräkningarna snabbt väldigt komplexa.

– Det nya regelverket är så pass komplicerat i bemärkelsen att man måste göra många olika dispositioner. I en stor koncern är det närmast ogörligt att göra manuellt, säger Jörgen Graner.

Målgruppen för verktyget är alla svenska koncerner med ett stort antal svenska dotterbolag. Särskilt fastighetsbranschen har mycket att vinna på verktyget, menar Jörgen Graner, eftersom de har mycket räntekostnader och säkerheten för lånen ligger i själva fastigheten.

Totalt sett vänder sig Korus till en marknad om hundratals koncerner. Programvaran säljs på licens och är tillgänglig för både kunder och icke-kunder.

Jörgen Graner betonar att programmet bara sköter själva beräkningen av hur skattesituationen kan optimeras genom olika dispositioner. Bedömningsfrågor kring exempelvis vad som är ränta och om avdragsbegränsning kan föreligga vid koncerninterna lån behöver fortfarande göras tillsammans med en skatterådgivare.

Utvecklingsarbetet, som bedrivits med en extern it-firma har tagit cirka sex månader och kostat många miljoner. Jörgen Graners kollega Anders Carls har varit projektledare.

– En stor del av äran ska gå till Anders Carls som tagit sig an uppgiften med stort engagemang. Det är hans intresse och begåvning som har möjliggjort projektet.

Även om KPMG ser Korus som ett första steg i ett långsiktigt digitaliseringsarbete, tror Jörgen Graner att mångmiljoninvesteringen kan räknas hem på bara några månader.

– Vi går inte ut med något pris utan det diskuteras med respektive kund, men i förhållande till värdet för större koncerner är det ett billigt verktyg.

Vinsterna med Korus förutom tidsbesparingen är det säkra resultatet. En dator blir inte trött och gör inga slarvfel, som Jörgen Graner säger.
 

Det är dags för den första gruppen att lämna över stafettpinnen till en ny. New Generation Round Table, NGRT, ger företagets yngsta medarbetare direkt-access till ledningsgruppen.

2018 provades konceptet för första gången och inför årsskiftet är det dags för en generationsväxling. 25-30 yngre medarbetare ansökte till de nio platserna.

KPMG bedömer att intresset kan bli högre, men anser att det är bra med tanke på de snäva urvalskriterierna. Sökanden ska ha arbetat 0-3 år i företaget och skriva en motivering till varför de vill vara med.

– Det vi ser i motiveringarna är att yngre medarbetare vill vara med för att de vill påverka och driva förändring. De vill också ha möjlighet att diskutera direkt med företagsledningen, säger Björn Bergman, kommunikationschef på KPMG.

Läs mer: Unga vid beslutsbordet – så här gör Advokatbyrån Vinge

2019 kommer 9 yngre medarbetare att ta plats vid bordet: två från respektive verksamhetsområde, det vill säga skatt, rådgivning, revision och SME (små och medelstora företag) samt en från en stabsfunktion, 2019 blir det HR, 2018 var det en yngre medarbetare från kommunikationsstaben som tog plats runt bordet.

Laura Manninen, ansvarig för extern kommunikation, tycker att året med NGRT har varit mer givande än hon hade vågat hoppas på.

– Jag kommer själv från IT-branschen och är inte skolad i Big4-kulturen, som traditionellt sett har varit väldigt hierarkisk, men det håller verkligen på att förändras och jag är positivt överraskad till hur högt i tak det varit vid våra möten med ledningsgruppen.

NGRT möts fyra gånger under året och vid varje tillfälle är en eller ett par representanter från ledningsgruppen med. Rapporteringen tillbaka till ledningsgruppen har fungerat väl, tycker Laura Manninen.

– Ja, vi har upplevt att det går fram, för när vi träffar andra personer ur ledningsgruppen får vi återkoppling på sådant vi sagt tidigare.

Hon upplever också att NGRT:s prioriterade frågor gett avtryck i företagets fokusområden.

– Utan att gå in på detaljer ser vi att våra frågor finns med bland företagets prioriterade frågor och då vet vi också att vårt perspektiv finns med. Det som är positivt med NGRT är att diskussionen förs med tydlig koppling till verksamheten och affären, säger Laura Manninen.

Vilka har varit NGRT:s priofrågor under 2018?

– Vi har pratat mycket om ledarskap och möjligheten till unika och individuella karriärvägar. Traditionell finns inom de stora revisionsbyråerna en tydlig struktur och karriärtrappa, men i dag efterfrågar unga mer individanpassade karriärer och ett tydligt ledarskap som utgår från individerna mer än en förutbestämd struktur.

Initiativet till NGRT kommer från vd Magnus Fagerstedt, och han berättade om det första gången i en intervju med Realtid tidigare i år. Då sa han bland annat att de unga medarbetarna är byråns viktigaste investering.

– Det som jag tycker går som en röd tråd är framför allt vikten av ett bra ledarskap och en bra feedbackkultur och att känna att man är delaktig i ett företags utveckling, säger Magnus Fagerstedt.

Vid det senaste delägarmötet i början av december valdes Ulf Borgcrantz in som ny delägare på KPMG i Sverige. Därmed har byrån lockat ännu en delägare från EY.

– Jag lockades mycket av möjligheten att leda den fortsatta digitala utvecklingen och dess påverkan på våra kunders affärsrelationer, affärsmodeller och olika typer av strategiska partnermodeller, säger Ulf Borgcrantz.

På KPMG får han ansvar att utveckla byråns digitala erbjudanden till kund. 

– KPMG arbetar fokuserat med kundernas digitala utveckling och ligger långt framme inom flera områden. En av våra viktigaste strategier är att fortsätta utveckla både våra erbjudanden inom det digitala området, men också att leverera våra tjänster mer effektivt med hjälp av vårt digitala kunnande. 

Ulf Borgcrantz kommer närmast från EY där han var partner inom Advisory och ansvarade för en stor del av managementkonsult-verksamheten i Sverige och i Norden. 

Han hade kundansvar för stora multinationella kunder och drev transformationsprogram inom flera sektorer, framförallt inom automotive-sektorn där det pågår stora förändringar inom både commercial vehicle och passenger cars.

– Jag är glad att få välkomna Ulf Borgcrantz till KPMG. Ulfs goda ledaregenskaper och breda erfarenhet kommer att vara till stor nytta när det gäller att stärka KPMG:s position på marknaden. Ulf har ett stort nätverk inom tillverkningsindustrin och erfarenhet av att leda multinationella företag i förändring, säger Magnus Fagerstedt, VD på KPMG Sverige.

Sammanlagt har Ulf Borgcrantz drygt 25 års erfarenhet från att bygga och leda konsultverksamhet i olika delar av näringslivet, med huvudfokus på tillverkningsindustrin. Han har tidigare arbetat på Swedish Match, AGA, och Capgemini.

Den brittiska branschtidningen Accountancy Age rankar årligen världens 20 största revisionsbyråer. 

Deloitte toppar listan med en sammanlagd global intäkt på 43200 miljoner dollar, vilket är 11,3 procent mer än förra året. 

PwC, på plats nummer två, har ökat 15 procent sedan förra året och landar på en total sammanlagd intäkt om 41200 miljoner dollar.

EY ökar 10,8 procent och uppnår en sammanlag intäkt på 34800 miljoner dollar.

KPMG, sist bland Big4, har ökat i sammanhanget blygsamma 3,9 procent och landar på en sammanlagt intäkt om 26400 miljoner dollar.

Hoppet ned till nummer fem är stort. 

BDO:s sammanlagda globala intäkt är 8133 miljoner dollar. Ökningen för en Big4-utmanaren BDO är 7 procent sedan förra året.

RSM har ökat 4,7 procent sedan förra året och har en total global intäkt på 5095 miljoner dollar.

Grant Thornton följer hack i häl med en sammanlagd intäkt på 5005 miljoner dollar. Ökningen sedan förra året har dock varit mer blygsam med 3,3 procent.

Joanna Mörk kommer närmast från försäkringsbolaget AIG i New York där hon i sin roll som Deputy Director of Taxes var globalt ansvarig för skatterådgivning, internprissättning och hantering av skatteprocesser.

KPMG meddelar i dag att de har rekryterat Joanna Mörk som partner inom International Tax, där hon kommer att fokusera på kunder med amerikansk verksamhet och private equity. 

Den svenska skattejuristen Joanna Mörk har varit verksam i USA de senaste 17 åren. Hon har lång erfarenhet inom amerikansk och internationell företagsbeskattning med ett särskilt fokus på M&A, försäkring och private equity. 

Joanna Mörk har även arbetat som skattejurist på den amerikanska advokatbyrån Davis Polk & Wardwell där hon arbetade med frågor inom M&A, finansiella instrument och fondstruktureringar.

Det amerikanska skatteregelverket har genomgått stora förändringar det senaste året, och Joanna Mörk ser fram emot att kunna använda sin expertis för att vägleda KPMG.s kunder.

– Det känns fantastiskt kul att bli en del av KPMG och få vara med och vidareutveckla KPMG:s erbjudanden på skattesidan, säger Joanna Mörk. Jag ser fram emot att kunna använda min tidigare erfarenhet i mitt arbete med KPMG:s kunder.

Tina Zetterlund, partner och chef över KPMG:s skatteverksamhet framhåller även Joanna Mörks ledaregenskaper:

– Jag är glad att få välkomna Joanna Mörk till KPMG. Joannas goda ledaregenskaper och breda erfarenhet kommer att vara till stor nytta när det gäller att stärka KPMG:s position inom internationell skatterådgivning och M&A.