Samtidigt är sårbarheten inom cybersäkerhet större än någonsin, vilket den senaste veckans händelser visar, och endast 21 procent respondenterna tror sig kunna hantera en attack tillfredsställande. I Sverige är sårbarheten ännu större då endast 6,5 procent av respondenterna uppger att de kan hantera en attack tillfredställande.

– Kombinationen av den snabba tekniska utvecklingen och det osäkra politiska och ekonomiska landskapet är en utmaning, säger Magnus Sjöström, ansvarig för CIO Advisory på KPMG Sverige i ett pressmeddelande.

– Det gör att företag måste satsa mer på digitala frågor och Chief Digital Officers (CIO:ers) roll blir allt viktigare, eftersom vd och styrelse i högre utsträckning behöver stöd kring digitala strategier.

Ökad efterfrågan på fler digitala kompetenser

Samtidigt som CIO:ers roll förändras visar studien också att andelen företag som har anställt en Chief Digital Officer ökat med 39 procent på ett år och att efterfrågan på IT-arkitekter gått upp med 26 procent sedan rapporten från 2016. Det som eftersöks mest är fortfarande analytiker av big-data enligt 43 procent av respondenterna.

När det gäller cyberattacker uppger 32 procent av IT-cheferna att de utsatts de senaste två åren, vilket är en ökning med 45 procent jämfört med 2013. Hotet från insiderattacker bedöms ha ökat, från 40 procent till 47 procent senaste året. I Sverige bedöms hotet från insiderattacker dock vara något lägre då 29 procent uppger att detta är allvarligast.

– I dag skiljer sig ansvaret, rollen och prioriteringarna avsevärt för CIO:er i svenska bolag. Det är en mångfacetterad roll. Bolagen bör reda ut om deras CIO har rätt kompetens i ljuset de ökade kraven på innovation, produktutveckling och säkerhetsfrågor, säger Charlotta Skogar, senior konsult på Harvey Nash, i pressmeddelandet.

Om CIO Survey 2017:
KPMGs och Harvey Nashs CIO Survey 2017 är den i dag mest omfattande studien av IT och ledarskap med 4 498 respondenter, CIO:er och tekniska chefer, i 86 länder. I Sverige har 68 respondenter intervjuats.

Samtidigt är sårbarheten inom cybersäkerhet större än någonsin, vilket den senaste veckans händelser visar, och endast 21 procent respondenterna tror sig kunna hantera en attack tillfredsställande. I Sverige är sårbarheten ännu större då endast 6,5 procent av respondenterna uppger att de kan hantera en attack tillfredställande.

– Kombinationen av den snabba tekniska utvecklingen och det osäkra politiska och ekonomiska landskapet är en utmaning, säger Magnus Sjöström, ansvarig för CIO Advisory på KPMG Sverige i ett pressmeddelande.

– Det gör att företag måste satsa mer på digitala frågor och Chief Digital Officers (CIO:ers) roll blir allt viktigare, eftersom vd och styrelse i högre utsträckning behöver stöd kring digitala strategier.

Ökad efterfrågan på fler digitala kompetenser

Samtidigt som CIO:ers roll förändras visar studien också att andelen företag som har anställt en Chief Digital Officer ökat med 39 procent på ett år och att efterfrågan på IT-arkitekter gått upp med 26 procent sedan rapporten från 2016. Det som eftersöks mest är fortfarande analytiker av big-data enligt 43 procent av respondenterna.

När det gäller cyberattacker uppger 32 procent av IT-cheferna att de utsatts de senaste två åren, vilket är en ökning med 45 procent jämfört med 2013. Hotet från insiderattacker bedöms ha ökat, från 40 procent till 47 procent senaste året. I Sverige bedöms hotet från insiderattacker dock vara något lägre då 29 procent uppger att detta är allvarligast.

– I dag skiljer sig ansvaret, rollen och prioriteringarna avsevärt för CIO:er i svenska bolag. Det är en mångfacetterad roll. Bolagen bör reda ut om deras CIO har rätt kompetens i ljuset de ökade kraven på innovation, produktutveckling och säkerhetsfrågor, säger Charlotta Skogar, senior konsult på Harvey Nash, i pressmeddelandet.

Om CIO Survey 2017:
KPMGs och Harvey Nashs CIO Survey 2017 är den i dag mest omfattande studien av IT och ledarskap med 4 498 respondenter, CIO:er och tekniska chefer, i 86 länder. I Sverige har 68 respondenter intervjuats.

Under år 2014 uppmärksammades Luleå kommun att eventuella oegentligheter uppdagats hos en av kommunens leverantörer och att medarbetare vid stadsbyggnadsförvaltningen kunde vara involverade. Enligt leverantören ska ett tiotal kommunanställda ha tagit emot elektronik, vitvaror och andra tjänster till ett värde av 463.000 kronor.

Luleå kommun gjorde en polisanmälan som dock lades ner. Nu tar Luleå kommun frågan vidare och har bett KPMG att genomföra en utredning av ärendet.

Det skriver Revisionsvärlden.

”Vi vill göra en egen utredning för att fastställa vad som inträffat, samt säkerställa att vi följt vårt regelverk avseende samverkan med leverantörer och att Luleå kommun inte lidit ekonomisk skada i ärendet”, säger stadsbyggnadschefen i kommunen, Roger Danell i ett pressmeddelande.

HQ-processen går in i de sista dagarna i Stockholms tingsrätt. Kostnadsräkningarna är inlämnade och diskuterades flitigt under torsdagens förhandling i rättssalen.

Först ut var HQ AB:s ombud, Helena Dandenell, Marcus Axelryd och ElinAwerstedt på Frank advokatbyrå. De yrkar att samtliga svarandeparter utom Öresund solidariskt ska ersätta HQ AB för dess rättekostnader hänförliga till skadeståndsmålet om cirka 100,1 miljoner kronor, inklusive moms. Därutöver ska samtliga svarandeparter solidariskt ersätta HQ AB:s rättegångskostnader hänförliga till vinstutdelningsmålen om totalt cirka 80,5 miljoner kronor inklusive moms. Totalt drygt 180,6 miljoner kronor.

Ombudskostnaderna är fördelade mellan Roschier och Frank advokatbyrå.

Roschier som startade processen som HQ AB:s ombud yrkar ett arvode om drygt 17,5 miljoner kronor för skadeståndsmålet, motsvarande 5.207 timmar och lika mycket för vinstutdelningsmålet. Totalt drygt 35 miljoner kronor.

Franks advokatbyrå yrkar ett arvode om drygt 51 miljoner kronor, motsvarande 14.263 timmar för skadeståndsmålet och cirka 41,5 miljoner kronor, motsvarande 11.345 timmar för vinstutdelningsmålet. Totalt cirka 92,5 miljoner kronor.

I kostnadsräkningen ingår även kostnaderna för de åberopade expertvittnena bland andra, den av svarandena hård kritiserade, Brent Kaczmarek på konsultfirman Navigant Group.  I Skadeståndsmålet har räkningarna för Navigants arbete uppgått till 19,6 miljoner kronor och i vinstutdelningsmålet uppgår de till drygt 9,5 miljoner kronor, totalt cirka 29,1 miljoner kronor.

Just denna post blir ifrågasatt från svarandeparterna som vill se specificering av kostnaderna från Navigant. De övriga expertvittnena Walter Schuster och Lars Öhman samt FCG kostade totalt cirka 4,6 miljoner kronor.

Även företrädare för HQAB, advokat Christer Sandberg, har utfört eget arbete relaterat till tvisten som Frank advokatbyrå lagt med i kostnadsräkningen. Detta uppgår till cirka 8,8 miljoner kronor i skadeståndsmålet samt lika mycket i vinstutdelningsmålet, totalt cirka 17,6 miljoner kronor.

Mats Qvibergs ombud Ulf Stigare tar upp kostnadsräkningen som är gemensam för honom samt Olle Kullinger samt omfattar arbete nedlagt av tidigare ombuden Gunnar Johansson och Emma Norburg. Några kostnader för Christen Ager-Hanssens arbete yrkas inte, enligt den inlämnade kostnadsräkningen.

Kostnaden per timme för Ulf Stigare har varit 3.500 kronor och för Olle Kullinger 3.200 kronor exklusive moms. Kostnaden för ombuden på DLA har varit mellan 3.400 och 3.900 per timme.

Det framgår även en förklaring till varför Mats Qvibergs kostnadsräkning är högre än de övriga svarandens, KPMG/Dyrefors oräknat. Anledningen är att Qviberg "i kraft av större ekonomisk styrka utfört avsevärda utredningsåtgärder samtliga svaranden till fördel".

Det framgår även att "Qviberg yrkar ingen kostnad för eget arbete och detta trots att den varit synnerlig".

Totalt yrkar Mats Qvibergs ombud på drygt 51,2 miljoner kronor i rättegångskostnader, varav ombudsarvodet uppgår till  drygt 48,4 miljoner kronor.

KPMGär den av svarandena som kräver högst ersättning för rättegångskostnaderna. Totalt rör det sig om drygt 60,6 miljoner kronor i arvoden till A1 Advokater, 6,4 miljoner kronor i kostnader liksom cirka 390.000 euro och 30.000 danska kronor i kostnader.

I kostnaderna ingår sakkunningutlåtandet från Juha-Pekka Kallunki om drygt 390.000 euro.

KPMG yrkar dessutom om ett personligt betalningsansvar hos HQ AB:s ombud Marcus Axelryd, Helena Dandenell, Elin Awerstedt samt Christer Sandberg som solidariskt ska betala KPMG:s rättegångskostnader med 10 miljoner kronor jämte ränta.

Kostnadsräkningen från Johan Dyrefors ombud Olof Nilsson från Hamilton uppgår till cirka 35,5 miljoner kronor, varav nästintill häften utgör Johan Dyrefors arbete. Olof Nilsson yrkar ett arvode om cirka 17,9 miljoner kronor och Johan Dyrefors yrkar ersättning om cirka 17,6 miljoner kronor. Olof Nilsson uppger att Johan Dyrefors ersättning för eget arbete är baserat på hans revisorsarvode och ligger därmed inte på konsultnivå, vilket är något högre.

Dessutom yrkar Johan Dyrefors liksom KPMG att advokaterna Marcus Axelryd, Helena Dandenell, Elin Awerstedt och Christer Sandberg solidariskt ska ersätta Johan Dyrefoprs rättegångskostnader om cirka 3,9 miljoner kronor.

Vingeadvokaterna Mikael Broomé och Jonas Eklund har lämnat in yrkande för rättegångskostnaderna för Öresund som är part i vinstutdelningsmålet. Totalt rör det sig om cirka 15,8 miljoner kronor.

Peter Danowski som är ombud för Curt Lönnström, tidigare ledamot i koncernbolaget HQ och HQ Bank, samt ordförande i bolagens revisionsutskott, har yrkat ett ombudsarvode om totalt cirka 8 miljoner kronor. Arbetet avser till 80 procent skadeståndstalan och till 20 procent vinstutdelningenstalan.

För Curt Lönnström yrkas dessutom en personlig ersättning om 450.000 kronor för eget arbete och inställelse till huvudförhandling.

Peter Danowski är även ombud till Thomas Erseus, som vad ledamot i HQ AB samt HQ bank. I ombudsarvode yrkar Danowski cirka 7,3 miljoner kronor, varav 80 procent avser skadeståndstalan och 20 procent vinstutdelningstalan.

För Thomas Erseus personligen yrkas ersättning med 450.000 kronor för eget arbete och inställelse till huvudförhandling.

Bo Sääf från Celsus advokatbyrå, som företräder tidigare styrelseledamoten Anne-Marie Pålsson, yrkar ett ombudsarvode om cirka 10,4 miljoner kronor samt att Anne-Marie Pålsson ska ersättas med drygt 1,5 miljoner kronor för eget arbete motsvarande 1.024 timmar.

Liksom KPMG och Johan Dyrefors yrkar Anne-Marie Pålsson om personligt ansvar för rättegångskostnaderna. det vill säga att advokaterna Christer Sandberg, Helena Dandenell, Marcus Axelryd och Elin Awerstedt ska förpliktigas att solidariskt md HQ AB utge ersättning för ombudsarvodet och eget arbete motsvarande cirka 11,9 miljoner kronor.

Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happe yrkar ersättning för ombudsarvodet och kostnader om totalt cirika 16,9 miljoner kronor. Arvodet uppgår till cirka 14,9 miljoner kronor och eget arbete och utlägg uppgår till cirka 1,9 miljoner kronor.

Även Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happe yrkar att advokaterna Christer Sandberg, Helena Dandenell, Marcus Axelryd och Elin Awerstedt ska förpliktas att solidariskt med HQ AB utge ersättning för samtliga kostnader.

Stefan Dahlbos ombud Jonas Löttiger och Hans Forssell yrkar ersättning för ett arvode om 17,5 miljoner kronor, ersättning för utlägg om cirka 300.000 kronor samt ersättning för Stefan Dahlbois eget arbete med 3 miljoner kronor.

I andra hand yrkar Stefan Dahlbo, oavsett utgången i rättegången, att HQ AB ska utge ersättning till honom för kostnader i rättegången med 7 miljoner kronor jämte ränta.

Han yrkar även om personligt ansvar för HQ AB:s ställföreträdare Christer Sandberg och dess ombud, Helena Dandenell, Marcus Axelryd och Elin Awerstedt, för onödiga kostnader.

Stefan Dahlbo yrkar att Christer Sandberg, oavsett utgången i rättegången, ska förpliktigas att solidariskt med HQ AB utge en erättning om 7 miljoner kronor jämte ränta.

"Grunden för yrkandet är att Christer Sandberg orsakat dessa kostnader genom vårdslöshet och försummelse".

Yrkandet motsvarar hälften av kostnaderna som Stefan Dahlbo lagt ned på rättegången sedan början av år 2014.

Det yrkas även att Marcus Axelryd ska solidariskt med HQ AB betala 7 miljoner kronor jämte ränta.

Det yrkas även att Helena Dandenell ska solidariskt med HQ AB betala 7 miljoner kronor jämte ränta.

Det yrkas att Elin Awerstedt ska betala 1,95 miljoner kronor till Stefan Dahlbo solidariskt med HQ AB. detta är hälften av vad Stefan Dahlbo haft i kostnader på rättegången sedan början av november 2016.

Kostnadsräkningen från Mikael Königs ombud, Lars Zackaroff, uppgår totalt till cirka 14,8 miljoner kronor, varav kostnaderna för oimbud uppgår till drygt 13,3 miljoner kronor och eget arbete uppgår till cirka 1,5 miljoner kronor.

Även Mikael König yrkar att Christer Sandberg, Helena Dandenell, Markus Axelryd och Elin Awerstedt ska ersätta hans rättegångskostnader. De tre första ska betala 3 miljoner kronor, varav solidariskt med Elin Awerstedt 1,2 miljoner kronor.

"Mot bakgrund av påpekanden från Mikael König och övriga svarandeparter redan efter stämningsansökningarna i målet om vidlyftigheten i processföringen, bristen på konkretisering och individualiseringar i den förda talan samt med hänsyn till att tingsrätten i samband med förberedelsen i vinsutdelningsmålet i januari 2014 begärt och senare även förelagt HQ AB att inkomma med grunderna för sin talan, får i vart fall den fortsatta processföringen till del anses vårdslös eller försumlig, medförande ett ansvar för ställföreträdare och ombud som medverkat till detta", skriver Lars Zacharoff.

Harry Bergman och Andreas Rönnheden från Wistrands advokatbyrå är ombud för tidigare styrelseledamoten Johan Piehl. De yrkar ersättning för Johan Piehls rättegångskostnader som uppgår till drygt 16,3 miljoner kronor motsvarande 4.900 arbetstimmar för advokaterna. Dessutom yrkas ersättning för Johan Piehls eget arbete om 450.000 kronor.

Under fredagen startar HQ:s replik på pläderingarna och ombuden aviserade under torsdagen att man behöver hela fredagen för detta. På måndag är det svarandenas tur för replik av pläderingen. Dessutom ska kostnadsräkningarna i vissa fall preciseras efter dagens påpekanden från motparterna. Denna långa civilmålsprocess ska därefter vara slut, lagom till midsommarfirandet.

Skeppsbron Skatt, som krävs på drygt sju miljoner kronor i Stockholms tingsrätt, lämnade i mars in ett svaromål på stämningen. Nu har syskonen Bengtsson, som äger en företagsgrupp inom fastighetsbranschen, lämnat in ett 30-sidor långt yttrande på svaromålet, genom advokaterna Fredrik Norburg och Kajsa Åkesson från Norburg & Scherp.

Inledningsvis konstaterar ombuden att Skeppsbrons svaromål präglas av efterhandskonstruktioner som de menar är i syfte att undkomma ansvar för felaktig och vårdslös skatterådgivning. De pekar på att Skeppsbron plötsligt förnekar att det funnits en avtalsrelation med syskonen Bengtsson och att Skeppsbron överhuvudtaget skulle ha gett några råd till syskonen.

”Påståendena är anmärkningsvärda och uppenbart felaktiga”, skriver ombuden Fredrik Norburg och Kajsa Åkesson.

Skeppsbron Skatt förnekar även i svaromålet att rådgivningen varit felaktig samt att syskonen Bengtsson drabbats av skada på grund av Skeppsbrons skatterådgivning. Advokaterna Fredrik Norburg och Kajsa Åkesson pekar dock på lagakraftvunna domar där syskonen Bengtsson tvingats betala skatt och ränta.

”Möjligen är Skeppsbron i händerna på ett försäkringsbolag som felaktigt nekar Skeppsbron försäkringsersättning under bolagets ansvarsförsäkring. Det fråntar emellertid inte Skeppsbron dess ansvar att ersätta klienter som drabbas av bolagets vårdslösa rådgivning”, skriver ombuden.

Syskonen Bengtsson vidhåller att Skeppsbron aldrig förmedlade någon osäkerhet över det rättsliga läget, eller information om att den föreslagna omstruktureringen av företaget innebar ett risktagande. De hänvisar till ett möte med en av Skeppsbrons företrädare där denne presenterade ett upplägg för en omstrukturering som skulle kunna genomföras utan att någon skattekostnad uppkom för de fysiska ägarna, det vill säga syskonen själva.

Syskonen Bengtsson presenterade förslaget för KPMG som var koncernens revisor. KPMG uttryckte dock en tveksamhet över att omstruktureringen skulle ge önskad effekt och höjde ett varningsfinger om att det finns ”en stor risk för att förfarandet i så fall skulle stå i strid mot skatteflyktslagen”.

Efter detta ordnades ett möte mellan syskonen Bengtsson och Skeppsbron Skatt där sistnämnda, ska enligt yttrandet, uppgivit att ”KPMG:s farhågor berodde på att de missförstått regelverket” samt att anledningen till missförståndet skulle vara att KPMG, särskilt en av de anställda, ”helt enkelt inte var särskilt kunniga på området”.

Syskonen Bengtsson som då hade stort förtroende för Skeppsbron Skatt valde att acceptera Skeppsbrons förslag om att omstrukturera koncernen, vilken genomfördes genom en transaktionskedja med totalt nio steg, vilka samtliga planerades och administrerades av Skeppsbron, enligt yttrandet.

Skatteverket beslutade dock i slutet av 2013 att beskatta syskonen Bengtsson för kapitalvinster under taxeringsåret 2012. Skatteverket ansåg inte att omstruktureringen var förenlig med gällande rätt. Skeppsbron hänvisade syskonen Bengtsson till Skeppsbrons ansvarsförsäkring hos Länsförsäkringar men för att få ersättning var syskonen tvungna att överklaga Skatteverkets beslut. De processade därför upp till Högsta förvaltningsdomstolen men fick inget gehör i någon av instanserna.

Det är i detta skede som Skeppsbron bestrider ansvar för den skada som vållats syskonen Bengtsson och menar att det inte var syskonen som var uppdragsgivare utan ett av bolagen i koncernen. Syskonen pekar dock på att den inledande kontakten som togs gjordes för att Skeppsbron skulle undersöka hur en omstrukturering påverkade ”familjen Bengtssons” skattesituation.

”Det var uppenbart för samtliga involverade i omstruktureringen att Skeppsbron agerade som syskonen Bengtssons skatterådgivare”, skriver Fredrik Norburg och Kajsa Åkesson.

De pekar på att Skeppsbron har varit behjälpligt med att upprätta deklarationer för syskonen Bengtsson i samband med omstruktureringen och, sedan Skatteverket beslutat om beskattning, skött överklagandeprocessen av beskattningsbesluten i syskonen Bengtssons namn.

Skeppsbron har i sin tur pekat på att en uppdragsbekräftelse har skickats till ett av bolagen. Syskonen Bengtsson menar dock att de inte vet varför denna skickats dit men att det inte är avgörande vem som bekostar ett uppdrag. Avgörande är i stället vem som mottagit råden och om den som mottagit råden uppfattat att råden givits inom ett rådgivningsuppdrag.

”Syskonen Bengtsson har under hela uppdragsförhållandet levt i tron att det förelegat ett rådgivningsförhållande mellan dem och Skeppsbron”, förklarar Fredrik Norburg och Kajsa Åkesson.

Syskonen Bengtsson uppger att om tingsrätten skulle anse att råden faller under ett avtal mellan Skeppsbron Skatt och syskonens bolag gör de gällande att de har rätt att åberopa och stödja skadeståndstalan på detta avtal eftersom det har ingåtts till förmån för syskonen Bengtsson.

Skeppsbron ska ha uttryckt att anledningen till domstolarnas slutsatser gällande upptaxeringarna berodde på att rättsläget ”i ett helt avgörande avseende ändrats” genom praxis tillkommit efter rådgivningstidpunkten. Detta håller inte Fredrik Norburg och Kajsa Åkesson med om. De skriver att det framgår "uttryckligen av Skatteverkets motivering av beskattningsbesluten  att dessa inte grundats på nytillkommen praxis eller någon ändring av rättsläget…”

”Problemet är istället att Skeppsbron ignorerat eller helt missförstått gällande rätt”, skriver Fredrik Norburg och Kajsa Åkesson.

Syskonen Bengtsson har inhämtat ett sakkunnigutlåtande från PWC där det framgår att "Enkelt uttryckt är felet i Skeppsbrons rådgivning att Skeppsbron utgått från att man genom att ta en tillgång från ett bolag (utan att uttaget behandlas som ett uttag) och tillföra tillgången till ett annat bolag (där tillgången behandlas som ett tillskott) kan skapa ett nytt, och betydande, värde från tomma luften. Detta har inte accepterats som i överensstämmelse med gällande rätt av vare sig Skatteverket eller förvaltningsdomstolarna”. Enligt PWC:s sakkunnigutlåtande har Skatteverket och domstolarna gått efter det gällande rättsläget vid rådgivningstillfället.

Syskonen Bengtsson pekar även på att Skeppsbrons påståenden om att syskonen informerats om risker inte går ihop med Skeppsbrons uppfattning "att de lämnade råden var helt korrekta vid tillfället för rådgivningen och att underrättspraxis därefter på ett avgörande sätt ändrat rättsläget”.

Syskonen Bengtsson svarar även på Skeppsbrons påstående om att syskonen Bengtsson erhållit skattefördelar som sammantaget överstiger den påstådda skadan efter skatterådgivningen. Skeppsbron skatt skrev i svaromålet att det eventuella skadeståndet därför bör minskas motsvarande dessa skattefördelar.

”Skeppsbrons resonemang i denna del är uppseendeväckande”, skriver ombuden.

De bestrider att omstruktureringen har lett till några fördelar för syskonen Bengtsson på det sätt som Skeppsbron påstår. 

”De positiva effekter som eventuellt må ha uppnåtts genom omstruktureringen har tillfallit enskilda bolag inom koncernen eller koncernen i stort, och inte syskonen Bengtsson som fysiska personer. dessa påstådda fördelar inom koncernen har syskonen Bengtsson dessutom fått betala dyrt för genom Skatteverkets beskattningsbeslut”.

Som Realtid tidigare har skrivit tillträder Magnus Fagerstedt som ny vd för KPMG Sverige den 14 augusti.

Magnus Fagerstedt är en välrenommerad revisor med  uppdrag inom flera olika branscher, bland annat den finansiella sektorn, publik verksamhet och hälso- och sjukvård. Sedan 1997 har Magnus varit partner på EY och där haft olika roller inom den svenska och nordiska ledningsorganisationen.

Sedan George Pettersson, tidigare vd för KPMG i Sverige, hastigt avled i vintras har den tidigare ordföranden, Anders Malmeby, varit tillförordnad vd.

Björn Hallin, styrelseordförande för KPMG i Sverige, kommenterar valet av Magnus Fagerstedt:

Varför föll valet föll just på Magnus Fagerstedt?

– Magnus Fagerstedt har dokumenterad förmåga av ledarskap och förändringsprocesser. Han är en uppskattad revisor och han har visat på förmåga att utveckla personal och att arbeta i ett lag. Detta passar väl med våra behov och vår vilja att förändra oss och ta in externa intryck i vår resa. Han kommer ha utrymme och tid att ägna full kraft åt att arbeta med verksamhetens utveckling mot övergripande mål och genomförande av KPMG:s strategiska plan. Vi tror att framtidens professionella serviceföretag i vår bransch behöver det. 

Vilka är styrelsens förväntningar på honom?

–  Att han snabbt ska komma in i företaget och på ett strukturerat sätt se till att vi har de bästa förutsättningarna att tillvarata alla möjligheter vi har för att vara det naturliga valet för våra kunder oavsett om vi är revisorer eller rådgivare. Det handlar om satsningar och samtidigt hantera våra utmaningar och genomföra nödvändiga förändringar för att skapa de bästa förutsättningarna.

Vilka frågor ska Magnus prioritera i sin roll som vd?

–  Det är för tidigt att gå in på prioriteringar i detalj men det handlar ju självfallet om lönsamhet, tillväxt, investeringar, personalutveckling, positionering, tjänsteutbud och kostnadskontroll.

Vilka möjligheter står KPMG inför nu?

– Marknaden (för oss och för många av våra kunder) är ju i en stor förändring drivet av teknologiutveckling och specifikt sådant som regelverk (EUs revisionsreform). Vi har goda möjligheter att med våra kunniga medarbetare och goda kundrelationer vara med och bidra med lösningar på våra kunders utmaningar och säkerställa genomförandet.

Något annat?

–  Jag är glad över att vi är attraktiva för att kunna rekrytera en toppkraft.

Politisk osäkerhet har ett större inflytande än någonsin på näringsliv och affärer, dock är vd:ar i Norden mer optimistiska både vad gäller sitt företags tillväxt, samt tillväxten för sin sektor i stort.

Studien bygger på över 1.300 djupintervjuer med vd:ar världen över. För första gången görs även en nordisk utbrytning av den årliga studien.

Mindre än hälften av vd:arna i Norden säger sig vara säkra på utvecklingen av världsekonomin de kommande 12 månaderna. Det kan jämföras med 67 procent på de stora marknaderna.

Samtidigt är samtliga intervjuade nordiska vd:ar (100 procent) säkra på sitt bolags tillväxtmöjligheter de kommande 12 månaderna, en högre andel än på de större marknaderna. I ett treårsperspektiv är skillnaden liknande, 98 procent mot 83 procent.

– I Sverige har vi många exportföretag som påverkas kraftigt av uppgång eller nedgång på olika delar av världsmarknaden. Våra vd:ar lever i organisationer som är beroende av exportmarknadernas fluktuationer. Att aktivt följa, analysera och agera kring omvärldens ekonomiska och politiska förändringar är affärskritiskt för det svenska näringslivet, säger Björn Hallin, styrelseordförande, KPMG Sverige i ett pressmeddelande.

När det gäller vikten av att hålla sig ajour med den tekniska utvecklingen sticker Norden också ut. Mer än tre fjärdedelar, 76 procent, av de nordiska vd:arna i studien säger att deras organisationer anstränger sig för att hänga med i den tekniska utvecklingen inom sin bransch. Unikt för Norden är att man även ser cyberattacker som en affärsmöjlighet, att kunna sälja nya lösningar till sina kunder, och inte bara som ett hot. Dock medger fyra av tio vd:ar att man inte är fullt förberedd på en cyberattack.

– I svensk ekonomi är den digitala transformationen mer närvarande än på många andra marknader. Omvandlingstrycket och förväntningar på snabb implementering av ny teknologi är en central del av rollen för vd:ar i Sverige, avslutar Björn Hallin.

De globala fintech-investeringarna mer än fördubblades under andra kvartalet 2017, jämfört med kvartalet innan. Totalt uppgick dem till 8,4 miljarder dollar (3,6).

Det visar KPMG:s nya rapport "Pulse of Fintech" som slår fast att ökad M&A-aktivitet bidrog till sektorns uppgång. Under kvartalet genomfördes affärstransaktioner, inom segmentet, till ett sammanlagt värde om 5,9 miljarder dollar. Däremot sjönk venture capital-investeringarna i fintech-bolag något till 2,5 miljarder dollar. 

I Nordamerika stod försäljningen av Toronto-baserade fintech-jätten DH – som såldes för 3,6 miljarder dollar till riskkapitalbolaget Vista Equity Partners – för över hälften av det totala investerinvsvärdet i regionen.

USA och Europa tog störst del av kakan där investeringarna uppgick till totalt till 2 miljarder dollar. Asien knep tredjeplatsen och attraherade investeringar till ett värde av 760 miljoner dollar.  

Ian Pollari på KPMG Australia säger i en kommentar till rapporten att det är tydligt att banker och finansbolag står för en allt större andel av fintech-investeringarna. 

– Det är en utveckling som troligen inte kommer att avta med tanke på att många finansinstitutioner behöver digitalisera kundupplevelsen, bli mer kostnadseffektiva och hitta nya sätt för att tjäna pengar, säger Ian Pollari.

Samtidigt slår EY i en färsk rapport fast att bara en av fyra banker har inlett fintech-samarbetee. Något Realtid.se tidigare rapporterat om.

"Om inte banker och fintech-bolag blir bättre på att samarbeta kommer ingen av dem kunna dra några stora innovationsfördelar. De måsta partna upp annars riskerar de att gå under", konstarerar EY i sin rapport.

En förklaring till det svala intresset är bankernas ofta långa och invecklade upphandlingsprocesser – som försämrar fintech-startups förhandlingsläge.

Banker har också i regel svårt att implementera ny innovativ teknik i sina stora organisationer med it-systemet från 1970-talet, menar EY. Detta är ett särskilt stort problem för banker med låg innovationstakt.

Men många fintech-bolag behöver också bli bättre på att berätta hur banker kan dra nytta av deras teknik. I dag finns det över 5.000 fintech-företag globalt och det är viktigare än någonsin att sticka ut, enligt EY.

Realtid.se skrev tidigare en artikel om att Helene Willberg ansluter till uppstickaren Alvarez & Marsal (A&M) där hon blir vd.

Helene Willberg var vd på revisionsjätten KPMG mellan åren 2008 och 2012. Dessförinnan var hon chef för rådgivning av finansiella tjänster inom KPMG (Financial Advisory Services - FAS), vice vd och ingick sedan 2000 i KPMG:s företagsledning.

Helene Willberg kommenterar:

Varför väljer du att börja på A&M?

–  Jag har en lång erfarenhet av arbete med rådgivning bakom mig och har alltid brunnit för att hjälpa kunder hitta lösningar i olika situationer. Hos A&M  finns passionen för kundernas framgång i allt man gör. Den kundfokuserade kulturen i kombination med faktadrivet och actionsorienterat arbetssätt känns helrätt för mig och gick inte att säga nej till. Att få bygga breda team, såväl kompetensmässigt som geografiskt och som kan möta de ofta mångsidiga problem kunder har att tackla har alltid varit något jag särskilt brunnit för. Här får jag möjligheten att också jobba med det, i en internationell  miljö. En ovanligt bra kombination.

Vilken blir din roll?

– Tillsammans med Christer Wiberg blir jag ansvarig för den Nordiska verksamheten hos A&M. Vi är just nu i en etableringsfas och rekrytering är högprioriterat.

Vilka visioner har du?

– Att få sätta A&M även på den nordiska kartan som den  allra bästa firman inom vårt område.  Att vi kommer att vara den mest eftertraktade rådgivaren oavsett om det gäller  till exempel operationella  förbättringar  eller genom företagsförvärv eller försäljningar.

Något annat?

– Jag är imponerade över att se vilken framgång A&M haft både när det gäller att rekrytera de absoluta topptalangerna och få lojala blue chip kunder på så kort tid. Det känns fantastiskt kul och spännande att få vara en del av detta företag och bidra till satsningen i Norden.

A&M har fokus på alla tjänster som the Big 4 erbjuder sina kunder, utom just revision, det vill säga företagsöverlåteler, omstrukturering och skatterådgivning.

– Arbetssättet inom revisionsfirmorna blir allt mer komplicerat på grund av oberoendereglerna.  Jag tror inte att byråerna kommer att ge upp sitt erbjudande inom andra områden än revision självmant. Det är marknaden som styr den utvecklingen, sa Christer Wiberg tidigare till Realtid.se.

Det var när Brian Marsal, grundare av A&M tillsammans med Tony Alvarez, utsågs till Chief Restructuring Officer och försökte rädda revisionsjätten Arthur Andersen, undan en kollaps (vilket som bekant misslyckades) som han insåg att konkursen skulle innebära en stor förändring för hur de andra stora revisionsbyråerna skulle behöva arbeta. Det behövdes en ny plattform för tillväxt på vilken man inte behövde ta hänsyn till oberoendereglerna för revisorer – den tanken vilar verksamheten på än idag.  

HR-direktör Maria Karlén på KPMG kommenterar:

Hur många rekryterar ni i höst?

– Huvuddelen av de medarbetare vi rekryterar nu börjar sin anställning hösten 2018. Vår prognos är att nästa år anställa cirka 300 nya medarbetare varav cirka hälften är nyutexaminerade.

Hur många av dessa är revisorer?

– Cirka 100 av dessa är revisorer.

Till vilka områden rekryterar ni flest?

– Vi rekryterar främst till Revision och till vår rådgivningsverksamhet.

Hur gör ni för att locka medarbetare till er?

– Genom att hela tiden arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi har fokus på att ge alla en bra introduktion och goda möjligheter att utvecklas. Vi strävar efter att skapa en feedbackkultur med ledare som inspirerar och coachar för att få våra medarbetare att hela tiden våga utmana och utvecklas och på så sätt få möjlighet att arbeta med nya intressanta uppdrag och kunder. En kreativ, stimulerande och flexibel arbetsmiljö är en annan viktig byggsten för att attrahera topptalanger.  

Är rekrytering en utmaning?

– Vårt starka arbetsgivarvarumärke hjälper oss i den tuffa konkurrensen om talangerna, vi får många bra sökanden. Vi arbetar förstås även med olika relationsskapande aktiviteter på universitet och högskolor i hela landet och erbjuder olika internship och praktikprogram. En mycket uppskattad och omtalad aktivitet är KPMG International Case Competition, där studenter får möjlighet att tävla mot toppstudenter i en av världens största casetävlingar.

Hur introducerar ni era nya medarbetare till KPMG?

– KPMG har lanserat ett nytt interaktivt koncept för introduktion av våra nyanställda. Konceptet, som går under namnet ”Onboarding”, innefattar tre steg: digital kommunikation vid anställning, välkommen till kontoret (första dagen på plats) samt en introduktionsdag. I Onboarding-sajten har vi samlat en mängd nyttig och trevlig information om KPMG. Den anställde kan logga in på sajten så snart HR-avdelningen mottagit ett påskrivet anställningsavtal. Eftersom vi i många fall anställer medarbetare långt innan de ska påbörja sin anställning har det uppkommit ett behov av att kommunicera i samband med att de skriver på sitt anställningskontrakt. Med Onboarding-sajten vill vi ge en inblick i vår kultur och bekräfta att den nyanställde gjort rätt som valt KPMG. Ambitionen är att sajten ska hjälpa oss att skapa goda ambassadörer. Onboarding-sajten är kopplad till vårt nyhetsflöde i sociala medier, vilket gör det enkelt för den nyanställde att hålla sig uppdaterad om KPMG. Filmer med blivande kollegor ger en bild av hur det är att jobba här. Sajten är lanserad i och med att alla nya som börjat i höst fått möjlighet att använda den.

Maria Karlén fortsätter:

– Andra steget i den nya processen är första tiden på jobbet. Närmaste chef har självklart fortfarande det yttersta ansvaret att se till att den nyanställde får en bra introduktion på KPMG. Vi stödjer detta genom att skicka en hälsning från företaget till alla ett par veckor innan anställningen börjar. Väl på plats finns i den nyanställdes mejl-box en interaktiv pdf. Det är en guide med viktig information och verktyg, hämtat från intranätet, som är bra att känna till och hitta redan från start. Tredje steget i processen är ett fysiskt möte där nyanställda får chansen att inspireras av våra företagsledare/seniora förebilder och träffa kollegor från alla delar av företaget. Det är en dag som vi grundar i berättelsen om KPMG. Hur vi jobbar mot visionen om att bli det självklara valet, vad vi står för, vad vi drivs av och vad vi är stolta över. Denna dag – som vi kallar Inspirationsdag – hålls en gång om året,  som regel i september eftersom flest nyanställda börjar då.

– LargeCap-bolagen på Stockholmsbörsen ligger steget före statliga svenska bolag och stora privatägda bolag när det handlar om att utförligt rapportera om skatt som hållbarhetsfråga. Transparens kring skatt blir en allmer prioriterad fråga hos börsnoterade bolag. Nya regleringar rörande bland annat land-för-land rapportering och ökade krav från investerare driver utvecklingen, säger David Perrone, ansvarig för Tax Transformation på KPMG Sverige, i ett pressmeddelande.

Studien visar att 27 procent av LargeCap-bolagen redovisar om skatt och hållbarhet på sin hemsida, och 23 procent har publicerat sin skattepolicy. Endast fyra procent av de statligt ägda bolagen har publicerat en skattepolicy och för icke-noterade bolag är siffran sex procent. Sedan KPMG inledde sina studier av frågan 2014 har LargeCap-bolagen som utförligt rapporterar skatt som hållbarhetsfråga ökat med cirka två procentenheter per år. Dock nämner fortfarande 39 procent av LargeCap-bolagen inte alls skatt som hållbarhetsfråga. Detsamma gäller för 24 procent av de statligt ägda bolagen och hela 66 procent av de icke-noterade bolagen.

– Trots att det inte finns svenska krav på publik skattepolicy har ungefär vart fjärde börsbolag publicerat sin skattepolicy på sin hemsida. Vi förväntar oss en fortsatt ökning i takt med att allt fler intressenter börjar ifrågasätta skatt som en del i företags större hållbarhetsarbete. Det är positivt att stora börsnoterade bolag i allt större utsträckning tar frågorna på allvar, fortsätter David Perrone.

KPMG har studerat hållbarhetsrapporteringen hos 4.900 företag i 49 länder. De senaste årens trend att hållbarhetsrapportering ökar globalt håller i sig. 

Trots att Sverige fortsatt ligger på en hög nivå förlorar Sverige sin placering som topp 10 i världen. Sverige halkar även efter när det gäller integrerad rapportering och hamnar på nionde plats jämfört med en tidigare femte plats. 

Sverige hamnar i topp gobalt sett vad gäller att rapportera om FN:s hållbarhetsmål. 68 procent (60 av de 88 svenska hållbarhetsrapporterande bolagen) inkluderar dessa mål i sina redovisningar och kopplar målen till sina verksamheter. Det kan jämföras med det globala snittet på 39 procent. Utöver Sverige är Portugal och Mexiko de enda länder i vilka en majoritet av bolagen omnämner hållbarhetsmålen.

Ett annat område som bolag i allt större utsträckning belyser i sin rapportering är mänskliga rättigheter, där Sverige med sina 78 procent hamnar på en femte placering globalt sett. Indien hamnar på en första plats med 95 procent, där legala krav kan förklara den höga andelen av bolag som rapporterar om mänskliga rättigheter. 

Det visar rapporten The road ahead – The KPMG survey of Corporate Responsibility Reporting 2017.

Torbjörn Westman, Head of Assurance KPMG Sverige, kommenterar:

Var det något som överraskade dig när du såg resultatet?

– På de flesta parametrar som undersöks i vår studie så ligger Sverige ofta mellan utfallet för N100 (dvs de 100 största bolagen i de 49 länder som ingår i studien) samt G250 (dvs de 250 största bolagen i världen). Jag tycker att det både är roligt och intressant att Sverige, som ändå globalt sett är ett relativt litet land, i vissa fall både kan jämföras samt överträffa nivån för världens 250 största bolag. Exempel:
1)      Antal bolag som hållbarhetsrapporterar, utfall 2017: G250 93%, Sverige 88% samt N100 75%
2)      Inkludering av hållbarhet i årsredovisningen, utfall 2017: Sverige 80%, G250 78%, N100 60%
3)      Bolag som ser klimatförändringen som en finansiell risk, utfall 2017: G250 48%, Sverige 36%, N100 28%
4)      Bolag som uppmärksammar mänskliga rättigheter som en viktig frågeställning för verksamheten: G250 90%, Sverige 89% samt N100 73%
 
Vad är orsaken till att Sverige förlorar sin placering som topp 10 i världen när det gäller hållbarhetsrapportering?

– Sverige har fortsatt höga nivåer av bolag som hållbarhetsrapporterar och ligger i stort sett på oförändrad nivå jämfört med förra studien (87% 2015 vs. 88% 2017). Det som dock har skett detta år är att andra länder så som Mexiko och Taiwan har genomgått stor ökning av bolag som hållbarhetsrapporterar. Överlag kan vi även se en tydlig trend att bolag i Latinamerika hållbarhetsrapporterar i allt större utsträckning, något som drivs av regleringar, ökad efterfrågan från utländska investerare samt ett behov av att bygga och upprätthålla allmänhetens förtroende. Att Sverige tappar sin placering har inte att göra med att svenska bolag i mindre utsträckning hållbarhetsrapporterar, utan snarare att andra länder börjar komma i kapp vår nivå.
 
Vad ligger bakom att Sverige halkar efter när det gäller integrerad rapportering?
 
– Generellt sett fortsätter fenomenet ”Integrerad rapportering/redovisning” (inte att förväxla med att redovisningen är upprättad enligt IIRCs ramverk för integrerad redovisning) att växa långsamt men stadigt världen över och Sverige ligger kvar på i stort sett samma nivå som fg år (13% 2015 samt 15% 2017). Största anledningen till att Sverige halkar efter när det gäller integrerad rapportering har att göra med att fyra länder har upplevt en stor ökning av integrerade redovisningar  (Japan + 21%-enheter, Brasilien och Mexiko båda +16%-enheter samt Spanien +9%-enheter). I vissa av länderna drivs denna ökning av lagkrav som till viss del kan förklara den höga andelen av integrerade redovisningar i vissa länder.
 
Vad tror du måste till för att Sverige ska fortsätta ligga i topp när det gäller hållbarhetsrapportering och integrerad rapportering?

– För att Sverige ska fortsätta att ligga i topp när det gäller hållbarhetsrapportering krävs det att fler bolag hållbarhetsrapporterar. Oftast är det bland annat legala krav som har drivit denna utveckling i övriga länder och det ska bli spännande att se hur Sveriges implementering av EU-direktivet avseende krav på stora bolag att hållbarhetsrapporter kommer att tas emot av svenska bolag och vilken nivå som svenska bolag kommer att välja att lägga sig på. Givet att denna studie avser de 100 största bolagen i Sverige så torde dessa bolag omfattas av EU-direktivet. Detta borde därmed innebära att dessa bolag kommer att hållbarhetsrapportera det kommande året och som i sin tur leder till att Sveriges andel av hållbarhetsrapporterande bolag borde öka. Förvisso borde även andelen bolag som hållbarhetsrapporterar öka i de övriga länderna som omfattas av EU-direktivet, men ju fler som hållbarhetsrapporterar desto mer krav ställs på de bolag som inte hållbarhetsrapporterar. Att fler bolag hållbarhetsrapporterar kan även leda till att standarden på hållbarhetsredovisningarna förbättras/ökas då det finns mer att jämföra sig med, hämta inspiration ifrån etc. 
 
 Torbjörn Westman fortsätter:

– Om vi ser till integrerad redovisning så finns det inget lagkrav i Sverige avseende integrerad redovisning, men 80% av Sveriges största bolag inkluderar hållbarhet i de finansiella redovisningarna. Det finns därmed utrymme för att fler bolag framöver kan börja se sin årsredovisning som en integrerad redovisning om utvecklingen leder till att detta blir mer vanligt/standard.  
 
Varför ligger Sverige i framkant när det gäller rapportering av FN:s hållbarhetsmål?

– Sverige är ett välutvecklat land, med företag som ofta ligger i framkant och med stabil tillväxt, politik grund och detta kan vara några av anledningarna till att Sverige ligger i topp när det kommer till att uppmärksamma FNs hållbarhetsmål. Vidare är hållbarhetsfrågor ständigt aktuella i Sverige och om man ligger långt fram i sitt hållbarhetsarbete så kan man inte ha missat FNs hållbarhetsmål. Dessutom har vi några bolag i Sverige som var väldigt tidiga med att koppla målen till sin verksamhet och detta kan säkerligen ha påverkat andra bolag i Sverige att följa detta exempel. Det som jag däremot tycker ska bli intressant att följa framöver är hur bolagen kommer att gå från ord till handling. I ett tidigt skede är det ganska så enkelt att koppla FNs hållbarhetsmål till sin verksamhet, men det krävs att man aktivt arbetar med dessa mål för att uppnå en förändring.

Ny teknik utmanar traditionella finansaktörers värdekedja, enligt en ny rapport från KPMG som undersökt 160 finansinstitut i 36 länder.

57 procent av finansbolagen som ingår i undersökningen beskriver fintech som det mest omvälvande och mest disruptiva fenomenet närmaste åren. Den näst största förändringen är ”växande global regulatorisk osäkerhet” (51 procent), följt av ”nya affärsmodeller” med 46 procent.

Men bara 46 procent har implementerat en fintech-strategi. Detta trots att banker, försäkringsbolag och kapitalförvaltningsbolag att teknik, som artificiell intelligens, blockkedjeteknik och sakernas internet (IoT), omdefinierar de finansiella tjänsterna i grunden.

42 procent anger att de håller på att arbeta fram en strategi och 10 procent att de överhuvud taget inte har någon sådan strategi. Av dem som har en strategi anser bara 47 procent att den är väl anpassad till fintechutmaningarna.

– Vi ser att många finansbolag fortsätter att kämpa med att ta fram och införa en heltäckande strategi för fintech. I många fall lämnas fintechinnovation över till enskilda verksamhetsområden utan någon form av övergripande organisatorisk strategi, säger Mårtens Asplund, Head of Financial Services, KPMG Sverige.

Över 70 procent rankade ”förbättrad kundservice” som främsta mål med sin fintechstrategi. ”Förändra befintliga förutsättningar” kom på andra plats och identifierades som ett viktigt mål av 48 procent.

– De flesta fintechinnovationer fokuserar fortfarande på att förändra front office och stärka kundupplevelsen. Dessa kommer att finnas kvar, men allteftersom sektorn mognar förväntar vi oss också ökad fokus på funktioner och möjligheter inom middle office och back office. Den typen av initiativ kommer att ge ökad effektivitet, vilket också kan leda till förbättrade kund- och regleringsresultat, säger William Gavenas, Head of Business Development och strategisk rådgivare på KPMG Sverige.

Samarbeten, framför allt med nyetableringar, skapar enligt undersökningen fintechaktivitet. Total säger 61 procent av respondenterna att deras institut har närmat sig fintech genom samarbeten, medan 81 procent planerar att ingå samarbeten för att utvecklas.

72 procent av respondenterna tror att nystartade fintechföretag kommer att vara den främsta källan till ny finansiell teknik under de kommande tre åren. Därför är det inte särskilt förvånande att 81 procent uppger att deras företag redan har samarbeten med nyetableringar eller planerar sådana samarbeten inom de närmaste 12 månaderna.

– Intressant nog anger ungefär lika många, 76 procent, att deras företag har eller kommer att ha samarbeten med andra stora icke-finansiella institutioner. Det har att göra med att man alltmer ser behovet av att snabbt nå en dominerande position inom vissa segment. Samtidigt säger hälften av respondenterna att de kommer att använda en ”byggstrategi” som speglar många bankers och andra företags planer på att bygga och lansera egna fintechtjänster. Fintech är inte uteslutande ett område för uppstartsföretag, och resultaten från undersökningen tyder på att företagen också anser sig vara kapabla att lansera egna fintechprodukter och tjänster inom vissa områden, säger Mårten Asplund.

När det gäller finansiell teknik för de kommande tre åren visade undersökningens respondenter störst intresse för big data och analys samt programmeringsgränssnitt (API), och 67 respektive 55 procent rankade dem som nummer ett eller två av intresse.

– Det finns ingen patentlösning för att nå framgång inom fintech. Den viktigaste framgångsfaktorn är att ha en fintechstrategi som går i linje med företagets mål, som har stöd uppifrån, tillgodoser behovet av att agera på flera fronter samtidigt och framför allt fokuserar på att förverkliga ett mätbart värde, inklusive kund-, kostnads- och regleringsresultat, säger William Gavenas.

För länge sedan (innan 2013 och OECDs Base Erosion and Profit Shifting ”BEPS” projekt), var skatt något som få brydde sig om förutom möjligtvis CFO:s eller skattechefer. Ännu färre uttalade sig publikt i frågan. Publik rapportering avseende skatt var i princip obefintligt förutom en not eller två i årsredovisningen och diskussionen om ”fair share” och moraliska skyldigheter existerade knappt. Men så är det inte längre.

Idag, efter BEPS projektet och skandaler som Luxembourg Leaks och Panama Papers, är skatt i fokus. Investerare, styrelser och allmänheten intresserar sig för betald skatt, skattepolicys och företags skattemoral. Men har diskussionen och fokus på Responsible Tax lett till några större förändringar bland svenska företag? Har företagen blivit mer transparenta avseende skatt, och i så fall, hur?

För fjärde året i rad har KPMG försökt besvara dessa frågor.

I vår studie Tax Transparency i Sverige för 2017 ser vi en tydlig förändring. Allt fler bolag är transparenta och rapporterar om skatt som en hållbarhetsfråga. Exempelvis så rapporterar hela 61 procent av börsbolagen på Largecap OMXS om skatt och hållbarhet i årets studie jämfört med föregående år då siffran var 49 procent. Dessutom rapporterar 20 procent av Largecap-bolagen utförligt om skatt och hållbarhet vilket är betydligt fler än bland statligt ägda bolag och privata storbolag. 

Andelen statligt ägda bolag som rapporterar om skatt och hållbarhet är högst i studien på hela 75 procent, men i kategorin om utförlig rapportering halkar de efter med enbart 4 procent. Bland Topp 100-bolagen som inte är noterade är andelen som rapporterar om skatt och hållbarhet lägst och uppgår enbart till 39 procent.

Vi ser tydligt att utvecklingen på området går snabbast bland börsbolagen som i allt högre utsträckning får frågor från intressenter såsom institutionella investerare.

Men det är långt kvar. 

Att tydligt koppla ihop skatt och hållbarhet är ett viktigt steg på vägen mot ökad transparens, men det finns mycket att vinna för de som även är öppna kring var skatten betalas och vilken typ av skatt som betalas. Inom detta område ser vi att svenska bolag har stor möjlighet att utvecklas.

Andelen Largecap-bolag som rapporterar betald skatt per land ökade med 10 procentenheter, från 9 procent till 19 procent i årets studie. Men andelen som redovisar skatt per typ har inte ökat markant, enbart 1 procentenhets ökning från föregående år och siffran är nu uppe på ynka 10 procent. Andelen är ännu lägre bland statligt ägda och icke-noterade bolag.

Vi anser att många företag har mycket att vinna på att vara transparenta och visa vilka skatter som betalas och hur mycket de betalar, utöver inkomstskatten.

Inkomstskatt är oftast inte bolagens största bidrag till samhället utan både arbetsgivaravgifter och indirekta skatter kan enskilt utgöra högre belopp. Bland OECD:s medlemsländer uppgick exempelvis bolagsskatten enbart till 9 procent av totala skatteintäkter under 2014.

Genom att vara proaktiva och öppet redovisa var och vad för skatt som betalas kan bolagen själva äga debatten. Istället för att gömma sig och försvara sig genom standardsvar som ”vi följer samtliga lagar och regler” kan företag uttala sig positivt och aktivt visa hur de bidrar till samhället genom att betala skatt, något som ofta glöms bort i debatten. Framsteg har gjorts, men det finns mer att göra.

Det är dags för företagen att öppet och transparent kommunicera om skatt. 

David Perrone
Skattespecialist och ansvarig för KPMG:s tjänst Tax Transformation

Tina Zetterlund
Chef verksamhetsområde skatt, KPMG Sverige

– De flesta företag satsar på att använda molntjänster efter att de har märkt att deras nuvarande infrastruktur inte fungerar. Äldre IT-arkitektur klarar helt enkelt inte kraven på ökad hastighet, kvalitet och höga datavolymer. Eftersom marknaden kräver förändring kunde företagsalliansen inte kommit mer lägligt, Iacouzzi menar att ”Boomis marknadsledande plattformstjänst kombinerat med våra integrationsmöjligheter ger inte bara kunden en teknisk lösning, utan ett helt nytt tillvägagångssätt, säger Jerry Iacouzzi är ansvarig för KPMGs Digitala Enablement Network i USA, i en kommentar.

För att underbygga sina säljargument har Boomi låtit ta fram en rapport. I den svarade 87 procent att it-integrationen är dålig. Den leder till skenande kostnader, förseningar, samt dåliga samarbeten och försämrad effektivitet, uppgav deltagarna. 74 procent av tillfrågade CIO:s lyfte fram bra integration som avgörande för att behålla konkurrenskraft framöver.

– Digital transformation kan bli ett problem när föråldrad it har adderat komplexitet och risk inför en migration”. Tavolaro fortsätter: ”Detta är ett problem som alliansen löser genom att erbjuda ett sätt att modernisera applikationer och leverera nya datakällor. Samtidigt är lösningen flexibel för att snabbt kunna möta kundförväntningar och ta itu med nästan vilket integrationsscenario som helst, säger David Tavolaro, vice president av global företagsutveckling av Boomi, i en kommentar.

HQ Banks krasch 2010 har lett oss till dagens dom. En dom på cirka 2.600 sidor. 

Även om domstolen är mycket kritisk i sin dom och konstaterar att styrelsen i HQ Bank, ordföranden i moderbolaget samt revisorn hade skäl att förstå att brister förelåg vid årsskiftet 2009/2010 samt därefter och att de samtliga i olika avseenden agerat oaktsamt anser domstolen att det inte finns tillräckligt samband mellan konstaterad oaktsamhet och skadan. Därför har skadeståndsmålet ogillats. Även yrkanden om återbäring och bristtäckning av vinstutdelning från HQ AB för åren 2007, 2008 och 2009 har ogillats.

Käromålet vinner endast bifall såvitt avser Nasdaq OMX beslut om vite, 480.000 kronor, avseende brister i HQ AB:s årsredovisning för år 2009. Mats Qviberg, Mikael König, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström, Thomas Erséus, Johan Dyrefors och KPMG har därför förpliktats att solidariskt betala 480.000 kr till HQ AB, jämte viss ränta. 

"Till skillnad från bedömningarna om sambandet mellan oaktsamheten och FI:s beslut om återkallelse av Bankens tillstånd finns det däremot – avseende vitet – ett tydligt och tillräckligt samband mellan den oaktsamhet som sålunda har förekommit och den skada som är följden av Disciplinnämndens beslut den 19 maj 2011", skriver Stockholms tingsrätt i domen.  

Under cirka ett halv års tid pågick förhandlingarna i Stockholm tingsrätt. Aktieägarna stämde bankens tidigare ledning och styrelse med Mats Qviberg i spetsen på skadestånd genom det tidigare moderbolaget HQ AB. HQ anser att ledningen och styrelsen orsakar bankkraschen genom ett vidlyftigt risktagande och bristande kontroll.

Skandeståndskravet låg på 3,2 miljarder kronor, samt 600 miljoner kronor i vinster som aktieägarna menar delats ut felaktigt, plus ränta. Totalt landade beloppet på runt 5 miljarder kronor.

Värderingen i tradingportföljen

Domstolen konstaterar att det sammantaget har förelegat allvarliga brister i HQ Bank. Det gäller särskilt årsslutet 2009. "Bristerna har främst avsett bankens värdering av optioner. Riskerna i verksamheten har inte hanterats på ett fullgott sätt. Banken har vidare tillämpat en värderingsmodell som inte var förenlig med gällande regelverk samt haft en bristfällig resultatuppföljning. Bristerna innebar en risk för att erhållna värden inte var rättvisande samt att detta inte uppmärksammades". 

Vidare skriver domstolen att "någon övervärdering vid årsslutet 2007 har inte konstaterats. Bristerna har medfört att innehavet av optioner övervärderades med 131 mkr per årsslutet 2008 samt med 492 mkr per årsslutet 2009. Övervärderingarna har inte uppmärk­sammats och de har haft inverkan på HQ Banks och koncernens kapitalsituation samt föranlett brister i den externa rapporteringen, främst avseende HQ AB:s redovisning för verksamhetsåret 2009. Bankens kapitalsituation i slutet av år 2009 innebar att den äventyrade sitt bestånd".  

Domstolen skriver att detta var till stor del en följd av att styrelsen i banken inte fullgjorde vad som ankom på den. Styrelseledamöter och vd i HQ Bank borde, enligt domstolen, ha vidtagit mer kraft­fulla åtgärder för att hantera tänkbara konsekvenser av bristerna. "De har inte levt upp till de krav på omsorg som aktiebolagslagen uppställer", framgår det av domen.

Vidare står det att bristerna sannolikt inte hade kunnat åtgärdas utan ekonomiska konsekvenser för banken eller utan risk för sanktioner från Finansinspektionen. Domstolen konstaterar att "styrelsens agerande – även om det var oaktsamt – får ändå anses ha varit ägnat att tillvarata bankens intressen. Förhållandena är därför sådana att det saknas förutsättningar att ålägga styrelseledamöterna i HQ Bank – gentemot HQ Bank – ansvar för konsekvenserna av att Finansinspektionen återkallade bankens tillstånd".

Årsredovisningarna

Domstolen uppger i domen att HQ AB:s styrelse har agerat oaktsamt bland annat när de lade fram en bristfällig års- och koncernredovisning för bolagsstämman den 15 april 2010. Domstolen skriver dock att "Finansinspektionens beslut rörande HQ Bank grundades på brister som styrelsen i moderbolaget endast i begränsad utsträckning bar ansvar för. Det saknas tillräckliga skäl att ålägga styrelsen i HQ AB ansvar – gentemot HQ AB – för skada till följd av Finansinspektionens beslut avseende HQ Bank". 

Domstolen anser även att det är konstaterat att "HQ AB:s revisor agerade oaktsamt genom att underteckna en ren revisionsberättelse avseende HQ AB:s årsredovisning". Domstolen hänvisar till att detta gjordes med vetskap om HQ Banks bristfälliga värdering av optionerna. "All tillgänglig information indikerade även att det förelåg en övervärdering med flera hundra miljoner kr", skriver domstolen. Däremot uppger domstolen att revisorns agerande inte kan anses i tillräcklig utsträckning ha bidragit till att Finansinspektionen återkallade HQ Banks tillstånd. 

Vinstutdelningarna

Domstolen anser heller inte att vinstutdelningen från HQ AB för åren 2007, 2008 och 2009 varit olagliga. 

Tingsrätten skriver att "HQ AB:s ekonomiska situation får anses ha varit betryggande för dess borgenärer och tillräcklig för att möta försämringar i lönsamheten, även efter de vinstutdelningar som gjordes avseende räkenskapsåren 2007–2009. HQ AB:s förmåga att fullgöra sina förpliktelser kan enligt tingsrätten inte i något nämnvärt avseende anses ha varit hotad genom dessa utdelningar".

Domstolen skriver vidare att de beslutsunderlag som fanns inför besluten om vinstutdelning hade dock vissa brister. "Redovisningen innehöll fel och styrelsens motiverade yttrande var knapphändigt. Bristerna har dock inte varit av sådan beskaffenhet som krävs för att vinstutdelning- arna ska återbäras eller bristtäckas", skriver domstolen och konstaterar vidare att det inte har "framkommit omständigheter som leder till slutsatsen att vinstutdelningen avseende räkenskapsåret 2009 inte, eller till ett begränsat belopp, skulle ha beslutats och genomförts om Bankens situation hade blivit belyst i koncernredovisningen eller styrelsen yttrande".

Domstolen konstaterar att "förhållandena i dotterbolaget (HQ Bank) har inte haft en sådan påverkan på HQ AB att vinst­utdelningarna ska anses otillåtna", skriver domstolen och konstaterar att käromålet avseende vinstutdelningarna har ogillats.

Ond tro

När domstolen går igenom påståendet om ond tro konstaterar man att den information som styrelserna hade 2007 talade för att det fanns vissa brister som var hänförliga till bankens värderingsmetod och rutiner för uppföljning av erhållna värden och resultat. Underlag talar även för att Johan Dyrefors och KPMG borde ha insett 2008 att Tradingportföljen var övervärderas eller att det förelåg andra väsentliga brister. Underlaget talar även för att bankens styrelse och i viss mån även styrelsen i HQ AB borde ha insett att den var övervärderad eller att det förelåg andra väsentliga risker. Vid en samlad bedömning uppger dock domstolen att det inte kan slås fast att KPMG och Johan Dyrefors och inte heller styrelserna borde ha insett allvaret i bristerna. Vid ingången av 2009, menar domstolen, att samtliga svarande var medvetna om att banken inte hanterade värderingen av tradingportföljen och resultatföringen på ett sätt förenligt med IAS/IFRS.

Under hösten var styrelsen i banken samt Mats Qviberg och KPMG och revisorn Johan Dyrefors medvetna om att tradingportföljen sannolikt var övervärderad och att det handlade om flera hundra miljoner kronor. Domstolen konstaterar även att det fanns underlag tillgängligt för styrelsen i HQ AB men att det även fanns underlag som talade i en annan riktning och därför kan domstolen inte konstatera att dessa ledamöter borde ha känt till dessa brister.

Vårdslöshet

Domstolen skriver dock att de styrelseledamöter som satt i båda styrelserna hade kännedom om vad som skedde i banken. Domstolen nämner även att bland annat Mats Qviberg var i ond tro när han tagit beslutet att en avveckling inte skulle ske av Tradingportföljen "utan att handeln skulle fortsätta med förhoppningen att en avveckling kunde ske till en lägre förlust eller ingen förlust alls".

Domstolen skriver: "Mats Qviberg borde ha vidtagit erforderliga åtgärder för att informera sig avseende de rätta förhållandena rörande värderingen av Tradingportföljen. Det har ålegat honom att informera styrelsen i HQ AB om detta samt tillse att styrelsen fick ta ställning till behovet av eventuella åtgärder i anledning av detta. Så har inte skett".  Domstolen skriver även att även Mikael König, Stefan Dahlbo, Curt Lönnström och Thomas Erséus hade detta ansvar men att de inte agerade.

Domstolen konstaterar även att Johan Dyrefors agerat oaktsamt när han undertecknade den 11 mars 2010 en ren revisionsberättelse för "HQ AB:s bristfälliga års- och koncernredovisningen för år 2009. Det skedde med vetskap om att Tradingportföljen var värderad med en felaktig värderingsmetod samt att all tillgänglig information indikerade att det förelåg en övervärdering med flera hundra miljoner kr". 

Skadeståndsansvar

När det gäller HQ:s påstående om vårdslöshet skriver domstolen att styrelsen i Banken kan "inte i tiden före ingången av hösten 2009 anses ha haft skäl att känna till eller förstå att det fanns någon risk för att Bankens bestånd skulle äventyras till följd av dess kapitalsituation eller för att FI skulle komma att återkalla dess tillstånd".

 Domstolen är tydlig med att det har förelegat brister och att Banken har åsidosatt ett flertal skyldigheter och att styrelsen i Banken inte har fullgjort vad som ankom på den. "Styrelseledamöterna och VD i Banken hade kännedom om den bristfälliga värderingen och bristerna rörande resultatföringen. De hade även anledning att uppfatta att riskerna i Tradingportföljen hanterades på ett ofullständigt och delvis bristfälligt sätt”, skriver domstolen.

Vidare skriver domstolen att ”sammantaget gäller att styrelseledamöternas agerande, framför allt genom deras underlåtenhet att vidta tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med bristerna har agerat på ett sätt som inte kan anses ha motsvarat de krav på omsorg som aktiebolagslagen uppställer. Det har ålegat styrelseledamöterna och VD att vidta mer kraftfulla åtgärder för att åstadkomma en bättre hantering av tänkbara konsekvenser av bristerna, dvs. en bättre riskkontroll”. 

Den beskrivna oaktsamheten förelåg i tiden från och med "slutet av år 2009 eller åtminstone efter årsskiftet". Domstolen riktar kritik mot samtliga styrelseledamöter i banken och särskilt mot Stefan Dahlbo i egenskap av ordförande samt på Mikael König i egenskap av vd.

Sambandet mellan agerandet och skadan på banken håller dock inte domstolen med om.

”Det saknas anledning att uppfatta att styrelsens oaktsamma agerande i och med den uppkomna situationen präglades av andra hänsyn än ett lojalt tillvaratagande av Bankens intressen. Styrelsens agerande kan fram till inledningen av år 2010 sammantaget inte anses ha varit annat än ägnat att främja dessa intressen, inbegripet Bankens intresse att inte mista tillståndet att bedriva bankrörelse. Det saknas därför förutsättningar att med hänvisning till den oaktsamhet som konstaterats ålägga styrelseledamöterna i Banken ansvar för konsekvenserna av att FI återkallade Bankens tillstånd”, skriver domstolen.

Ansvar för skada i HQ AB

Vilket ansvar ett moderbolags styrelseledamöter har över vad som händer och sker i dotterbolaget är en omdiskuterad fråga. Tingsrätten skriver att "utgångspunkten är att varje aktiebolag inom en koncern utgör ett eget rättssubjekt samt att en koncern inte utgör något eget rättssubjekt". Domstolen skriver att styrelsen i banken agerade med ett självständigt ansvar för bankens angelägenheter.

"Styrelsen i ett moderbolag har inte till uppgift att bedöma ett dotterbolags ekonomiska ställning i vidare mån än vad som är motiverat utifrån syftet att kunna bedöma det egna bolagets ställning. Styrelsen i ett moderbolag ansvarar inte för förvaltningen av ett dotterbolags angelägenheter och den har i princip inte något ansvar för ett dotterbolags ekonomiska ställning. HQ AB:s ansvar som finansiellt holdingföretag gällde inte i förhållande till andra företag inom gruppen. Det ålåg institutet i gruppen, dvs. Banken, att uppfylla de skyldigheter som gällde, även på gruppnivå". 

Domstolen anser att det är osannolikt att FI skulle ha agerat på något annat sätt  även om vd, styrelseledamöterna och revissorn hade agerat på annat sätt än vad de gjorde. Banktillståndet hade alltså dragits in i vilket fall, enligt domstolen.

HQ AB:s skada enligt denna alternativa skadeberäkning utgörs av en minskad förmögenhetsmassa i HQ AB hänförlig till de förluster om 1.220 miljoner kronor som avvecklingen av Tradingportföljen medförde. Tingsrätten ställer sig dock frågande till "vad som orsakade att den slutliga förlusten blev så omfattande som den blev".

"Det har inte framkommit omständigheter som – givet de förhållanden som förelåg i början av år 2010 och den händelseutveckling som följde därefter – ger tingsrätten anledning att anse att ledamöterna, VD och revisor borde ha agerat annorlunda för att förlusterna skulle uppgå till ett lägre belopp än vad som faktiskt blev resultatet av avvecklingen. Det saknas därför skäl att ålägga någon av svarandena ansvar för den påverkan som angivna förhållanden hade för utfallet av avvecklingen av Tradingportföljen", skriver domstolen.

Rättegångskostnader

Nästan en halv miljard i rättegångskostnader spenderats för skadeståndsmålet och vinstutdelningsmålet gemensamt. HQ:s ombud har krävt ersättningar om cirka 180 miljoner kronor och de stämda har haft rättegångskostnader om 250 miljoner kronor. Många av de stämnda har även yrkat ett personligt betalningsansvar av HQ:s ombud på Franks advokatbyrå. Till grund för yrkandet har de sammanfattningsvis anfört att processföringen har varit vidlyftig och oklar samt innehållit påståenden som saknat fog. Domstolen avslog yrkandena. 

"När det gäller ställföreträdarens och ombudens agerande under processen har de enligt tingsrättens mening medverkat till att föra målen framåt och de har på ett tillfredsställande sätt preciserat talan och svarat på tingsrättens förelägganden. Det finns inte grund för påståendet att ställföreträdaren och ombuden framfört påståenden som de insett eller bort inse saknat fog. Med hänsyn till processens omfång och den tid som den pågått har kärandens talan inte ändrats på ett sätt som kan kritiseras", skriver domstolen.

Vidare har svarandena pekat på att HQ AB inte kommer att kunna betala rättegångskostnaderna vid en ogillande dom. Domstolen uppger dock att detta inte är en sådan omständighet som kan medföra personligt betalningsansvar.

Domstolen beslutar i domen att HQ AB ska ersätta svarandenas kostnader med cirka 260 miljoner kronor.

Tidigare har åklagare förlorat en uppmärksammad brottmålsrättegång mot ledningen – Mats Qviberg och alla de övriga åtalade friades helt.

Advokat Ulf Stigare, som varit Mats Qvibergs ombud och försvarare under rättegången, är inte förvånad över utgången av skadeståndsmålet. Han ser domen, som frikänner den tidigare ledningen för HQ AB, med dåvarande styrelseordföranden Mats Qviberg i spetsen, som självklar.

Hur ser du på domen?

– Jag var extremt oförvånad över domslutet. Det var självklart, och jag har sagt redan innan domen kom att det här inte kommer att bli något, säger Ulf Stigare till Realtid.se

– Särskilt inte mot bakgrund av utgången i brottmålet, som inte överklagades. Jag sov gott inatt och var inte nervös över utgången.

Stigare tror vidare att dagens dom som friat hans klient kommer att överklagas.

– Jag är helt övertygad om att de kommer överklaga. Det här är ett processbolag, och de kommer därför att överklaga, tror jag. Men de borde inte göra det.

Ulf Stigare reser stora frågetecken för hur den förlorande sidan, HQ AB, ska ha råd att finansiera ett eventuellt överklagande mot bakgrund av att de tilldöms att betala motparternas rättegångskostnader.

– De måste både finansiera de 262 miljoner kronor som nu är utdömda till samtliga svaranden och finansiera sina egna ombuds kostnader, och därefter finansiera ett överklagande.

Vid ett eventuellt överklagande skulle ytterligare advokatkostnader tillkomma utöver de som redan plöjts neds under den långa processen och rättegången.

Revisionsbyrån KPMG som var revisor i det tidigare moderbolaget HQ AB och HQ Bank välkomnar också domen och ser den som ett tydlig ställningstagande.

HQ AB hade som en del av processen stämt bland annat den dåvarande huvudansvarige revisorn och KPMG på skadestånd.

“Med dagens ogillanden klargjordes ånyo att revisionerna av HQ utförts i enlighet med god revisionssed”, skriver KPMG i en kommentar.

– Tingsrätten har gjort en grundlig analys av problemställningarna och landat i ett entydigt ställningstagande, säger KPMG:s ombud, advokat Torgny Wetterberg.

“KPMG:s inställning har hela tiden varit att revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Den statliga Revisorsinspektionen som är granskande myndighet har redan gjort en ingående och omfattande prövning av revisionen av HQ AB och HQ Bank, och funnit att revisionerna av HQ och HQ Bank var utförda i enlighet med god revisionssed”, skriver KPMG vidare.

Realtid.se söker ombud för HQ AB.

Advokat Torgny Wetterberg försvarade revisions- och rådgivningsbyrån KPMG i HQ-målet. Han kommenterar den friande domen så här: 

Hur ser du på domen?

–  Det är tillfredsställande att skadeståndsyrkandet och vinstutdelningsmålet ogillats samt att KPMG erhöll full ersättning för sina kostnader i tingsrätten.

Var det något i domen som förvånade dig?

–  KPMG delar inte den kritik som riktats mot revisionen. KPMG anser att revisionen utförts korrekt. Revisorsinspektionen har i två tidigare beslut samma uppfattning som KPMG.

 Vad innebär domen för KPMG:s del?

– Att HQ AB ska ersätta KPMG för alla rättegångskostnader.

KPMG:s vd Magnus Fagerstedt kommenterar: 

Hur förbereder ni er organisation för digitaliseringen och AI

– Under de senaste åren har vi arbetat med detta på flera olika sätt inom revisionsverksamheten då utvecklingen påverkar oss på många plan, självklart rent tekniskt i form av våra verktyg men även gällande förståelsen för förändringen, rekrytering av nya kompetenser samt utbildning och revisionsmetodik. Vi har organisatoriskt flyttat vår D&A och IT-revisionskompetens in i revisionsverksamheten och växer kraftigt inom detta område. Dataanalysutbildning, både verktyg och metodik ingår sedan flera år tillbaka i det obligatoriska utbildningsprogrammet för alla våra revisorer men får större och större utrymme varje år. Vi har också nära samarbeten och utbyten inom KPMG globalt för att tidigt få del av alla globala initiativ samt inspirera och inspireras av kollegor. Under de senaste åren har vi implementerat flera nya KPMG-utvecklade D&A-lösningar och andra verktyg som är ett led i vår digitalisering.

Har ni vidtagit några konkreta åtgärder?

– KPMG har bland annat, sedan ett par år tillbaka, en strategisk allians med IBM Watson och ett flertal piloter med AI i revisionen pågår redan. Vi har också ett samarbete med Microsoft vars molnlösning är en möjliggörare för AI-utvecklingen eftersom enorm datorkraft och gigantiska lagringsutrymme är en viktig komponent. KPMG investerar stort i utvecklingen och bygger kontinuerligt mer avancerade D&A-lösningar i vår nya smarta revisionsplattform KPMG Clara som också är ett led i vår digitaliseringsresa. Vi har redan ett antal riktigt bra dataanalyslösningar som vi använt under flera år som gör att vi granskar 100 procent av transaktionerna. Några av dem bygger på robotics och utvecklas kontinuerligt i takt med den nya tekniken för att successivt öka automatiseringsgraden i vår revision.

Hur påverkar AI kostnaden, kvaliteten och tillhandahållandet av revisorstjänster och andra tjänster som ni tillhandahåller?

– AI innebär definitivt högre kvalitet men också kontinuerlig tillgänglighet till information med den kapacitet som AI och robotics har. Vi kan med dessa lösningar hantera enorma datamängder, både strukturerad och ostrukturerad, samt väga in expertkunskaper, regelverk osv utan att färgas av personliga värderingar. AI och annan avancerad D&A, i kombination med våra medarbetares kompetens, skapar otroliga möjligheter att öka kvaliteten ytterligare och skapa mervärden från revisionen. Användningen av AI inom revision har en enorm utveckling framför sig och det är idag svårt att riktigt föreställa sig alla tillämpningsområden. Avseende kostnaderna så är det stora investeringar som görs men förväntningarna är i gengäld en ökad effektivitet.

Vilka typer av de tjänster som ni tillhandahåller kommer först att automatiseras med hjälp av AI?

– Avancerad D&A har vi sett ger bäst utväxling där transaktionsvolymen är hög, det vill säga där manuellt arbete är tidskrävande men KPMG har även utvecklat digitala lösningar inom områden som bygger på bedömningar. Vi är även väldigt stolta över de utnämningar vi fått där vi exempelvis har blivit utsedda till nummer ett in D&A av Forrester Research som är ledande analysföretag inom området. I sin motivering lyfter de fram att vi lyckats med att balansera tekniken och affären. Vår digitalisering innebär också användande av andra avancerade tekniker som robotics vilket vi till exempel redan använder inom processer som är standardiserade och med stora volymer av data. Globalt inom KPMG pågår även flera pilotprojekt med AI för alla våra affärsområden inklusive revision.

Hur påverkar AI revisionsbyråernas organisation; vilka roller kan ersättas med AI och vilken specialistkompetens kommer att behövas för att använda AI?

– Desto mer standardiserat arbetet är desto enklare är det att ersätta med automatisering. Det vi ser redan idag är att våra medarbetare gärna vill arbeta med de uppdrag där vi kommit längst med automatisering i form av dataanalyser och att de gärna vill specialisera sig inom området då det är roligare och ger mer kvalificerade arbetsuppgifter. Utvecklingen gör att vi ser ett behov av större IT-kompetenser i nästan alla dess olika former och vi är helt övertygade om att revisorsrollen kommer att förändras. Vi ser dock inte att det är en specifik roll som försvinner, snarare vissa mindre avancerade arbetsuppgifter. Den framtid vi ser är en kombination av tekniken och den mänskliga förmågan.

Kommer antalet juniora revisorer att minska inom några år? 

– Vi tror inte på en minskning netto inom några år däremot en större andel medarbetare med IT-kompetens, det vill säga att framtidens revisor kommer att ha en annorlunda kompetens. Detta hanterar vi både genom utbildning och genom att vi rekryterar personer med mer teknisk bakgrund än tidigare.

Kommer revisionsbyråernas IT-funktioner att blir viktigare i framtiden?

– Det blir de alldeles säkert oavsett om det handlar om interna IT-avdelningar, D&A-avdelningar, IT-revisorer eller externa IT-tjänster, till exempel molntjänster.

Vem tar ansvar för resultatet av AI-verktygens arbete? Ansvarsförsäkringar?

– Revisorn kommer fortfarande att var ansvarig för den revision vi utför även om stödet från tekniken kommer att öka betydligt. 

 Hur stort kommer användningen av AI att vara om fem år?

– Det är oerhört svårt att sia om detta men automatiseringsgraden ökar i en enorm hastighet i och med den nya tekniken som AI, machine learning, robotics och så vidare börjar tillämpas mer och mer i vår bransch.

 Sammanfattningsvis – hur påverkar digitaliseringen revisorsrollen?

– Digitaliseringen av revisionen påverkas av vår egen utveckling vad gäller användning av tekniken, men också av att våra kunder blir mer digitaliserade eftersom vår digitaliseringsresa även anpassas efter kundernas digitalisering. Vi tror, och vi ser redan, att revisorsrollen blir roligare på flera sätt. Dels genom att vi med hjälp av digitaliseringen skalar bort tidskrävande och mindre avancerat arbete vilket gör rollen mer utvecklande. Dels därför att vi kan ge våra medarbetare stöd av avancerad teknik för att utföra revisionen och därmed kunna leverera ännu bättre kvalitet och mervärde för våra kunder. Vi ser även att digitaliseringen möjliggör en jämnare arbetsbelastning vilket vi vet att exempelvis den yngre generationen värderar högt.

Nettoomsättningen uppgick till knappt 2,5 miljarder kronor, vilket är ungefär tre miljoner kronor mer än under föregående år.

Årets resultat efter finansiella poster ökade med 69 miljoner kronor och landade på totalt 229 miljoner kronor.

Nettoomsättningen för rådgivningssidan,  som utgörs till 59 procent av revisions- och ekonomiserviceverksamhet och till 41 procent av rådgivning, ökade med drygt 7 procent under räkenskapsåret.

Det framgår av KPMG:s årsredovisning för räkenskapsåret 1 oktober 2016 - 30 september 2017.  

De ändrade revisionsreglerna innebär stora investeringar i affärsutveckling, framgår det av årsredovisningen. Kravet på byrårotation har inneburit att antalet upphandlingar har ökat dramatiskt och nya tjänsteområden inom framförallt rådgivning har utvecklas i syfte att möta kundernas förändrade behov.

Efterfrågan på Audits transaktionstjänster beskrivs som fortsatt god. Utöver att satsa på att erbjuda rådgivning mot kapitalmarknaden i samband med transaktioner har satsningar även gjorts inom technology advisory i syfte att bredda tjänsteutbudet.