KPMG har rekryterat Johan Sander med inriktning på skattefrågor kopplade till internationellt verksam personal. Han kommer bland annat att fokusera på rådgivning mot förmögna privatpersoner och entreprenörer som verkar över landsgränserna

Johan Sander kommer närmast från Deloitte där han varit ansvarig för att bygga upp företagets mobilityverksamhet för stora noterade bolag samt rådgivning till privatpersoner och egenföretagare som agerar i en internationell miljö.

– Jag är glad att få välkomna Johan Sander till KPMG:s skatteteam. Johan kommer att bidra i utvecklingen av KPMG:s erbjudande inom Global Mobility Services som riktar sig mot de största svenska globala koncernbolagen. Han kommer även att fokusera på Private Client Services, säger Tina Zetterlund, partner och chef över KPMG:s skatteverksamhet.

KPMG har sedan 2015 rekryterat 10 delägare från andra byråer. Enligt uppgift till Realtid har rekryteringarna på partnernivå gjorts för att stärka byråns position på marknaden inom olika branscher.

Varför väljer en senior delägare att byta byrå? Svaret är enkelt, enligt Johan Sander:

– Man vill vara på den byrå som tre år i följd utsetts till Sveriges bästa skatteavdelning och även Sveriges bästa transferpricingavdelning.

Magnus Fagerstedt lämnar KPMG med omedelbar verkan. Styrelsen har inlett arbetet att finna en ny vd, enligt ett pressmeddelande från revisionsbolaget. 

– Vi har genomfört många förändringar på kort tid i syfte att skapa ett tydligare och starkare KPMG. Det har skett en renodling och utveckling av KPMG:s verksamhet med fokus på processer, digitalisering, effektivisering samt ett ökat fokus på marknadsfrågor.

– Med detta som grund är det är dags att ta nästa steg i utvecklingen med fortsatt fokus på tillväxt och där har styrelsen och VD haft olika syn på hur vi skall arbeta för att nå våra mål. Vi har därför enats om att gå skilda vägar, säger Ordförande Björn Hallin.

Magnus Fagerstedt kom så sent som i augusti 2017 till KPMG. Han kom då närmast från EY där han har varit partner och haft olika roller inom den svenska och nordiska ledningsorganisationen.

När Magnus Fagerstedt  rekryterades hyllades han av ordförande Björn Hallin som bland annat sade att ”Magnus har en dokumenterad förmåga att driva och genomföra förändringar. Han har stor erfarenhet av att utöva ledarskap och skapa effektiva organisationer ”.

Magnus Fagerstedt rekryterades till KPMG just med uppgiften att leda och genomföra nödvändiga förändringar. ”Magnus långa erfarenhet av branschen och dokumenterade förmåga att leda och genomföra stora förändringsprojekt vägde tungt i valet”, uppgav KPMG i det första pressmeddelandet från juli 2017.

KPMG själva säger just nu ingenting om sin vd-succession. Styrelseordförande Björn Hallin låter via ett mejl hälsa att han lovar att återkomma så snart byrån “är redo att kommunicera externt. Nu ska vi föra en intern diskussion och ta beslut enligt gängse ordning i styrelsen”.

Men andra källor påpekar att hela tillsättningen av Magnus Fagerstedt, som hösten 2017 rekryterades från EY, är unik i revisionsbranschen.

– Det är väldigt ovanligt att man tar en vd från en konkurrent, säger Hans Börsvik, idag rådgivare i eget bolag, men tidigare vd och partner på PWC.

Enligt honom finns två saker som är viktigt att ha som managing partner i en revisionsbyrå:

– Man måste ha förtroende och nätverk. Det här är kunskapsföretag i förtroendebranschen, säger han.

Han får medhåll av andra med liknande erfarenhet som menar att det också är nödvändigt som managing partner att kunna “walk the talk” i eget klientarbete.

Enligt uppgift hade Magnus Fagerstedt inte egna klienter som revisor och var heller inte partner i KPMG utan agerade enbart som vd för byrån.

– Det är väldigt svårt att kunna styra en sådan firma utan att vara delägare och att få inflytande och förtroende utan att ha egna klienter, säger en av Realtids källor.

Styrelsen får också kritik för att ha hanterat en så känslig fråga “oaktsamt”.

Magnus Fagerstedt är 61 år och har haft en lång karriär på EY, som han lämnade eftersom han fyllde 60 år, i enlighet med EYs regler. I augusti 2017 tillträdde han som vd på KPMG, där man inte faller för åldersstrecket förrän 65 år.

Realtid har sökt Magnus Fagerstedt men hittills inte lyckats nå honom.

Branschen för skatte- och redovisningstjänster genomgår en snabb förändring. När allt mer av avstämningsarbetet digitaliseras och automatiseras kan man inte ta betalt på samma sätt som tidigare. För att framtidssäkra sin tillväxt och lönsamhet satsar många byråer på att bygga ut sina rådgivningstjänster.

Det visar en undersökning som  Wolters Kluwer har gjort i samarbete med Kelley Market Research.

KPMG är en av de byråer som har sett en stark tillväxt inom sin rådgivningsverksamhet under det senaste året.

Under förra året utgjorde rådgivningsdelen nästan hälften av byråns totala nettoomsättning,  47 procent, motsvarande siffra året före var 45 procent. Rådgivningssidan är nu nästan lika stor mycket som revision- och ekonomiservice, vilket utgjorde 53 procent. KPMG:s nettoomsättning landade på totalt 2 535 miljoner kronor och ökade därmed med drygt 6 procent under räkenskapsåret 2018.

Inom KPMG:s rådgivningsverksamhet Advisory hanterar man bland annat rådgivning inom strategisk och kommersiell due diligence, M&A, finansieringsfrågor och digitalisering, AI samt Cyber Security.

– Uppgången var väntad med tanke på den rådande marknaden med många transaktioner och kundernas satsning på digitalisering och regelefterlevnad, säger Jan Forsell, chef för Advisory.

Tjänsteerbjudandet inom Advisory påverkas och anpassas i hög grad av regeländringar, konjunktur- och marknadsläget. Enligt Jan Forsell finns det inget som tyder på att tillväxten inom rådgivningsdelen kommer att avta i närtid.

– KPMG:s tillväxt bygger mycket på att vi lyckas fortsätta att växa inom skatt och Advisory, vilket gör att vi kontinuerligt rekryterar, ser på möjligheterna att förvärva och bygga allianser. För tre år sedan satte vi målet att växa med hundra nya konsulter till Advisory årligen. Det målet har vi uppfyllt.

Det finns tydliga restriktioner om hur stora revisionsbyråernas juristavdelningar får vara i förhållande till revisionsdelen. För tillväxten inom rådgivningssidan finns det ingen sådan begränsning. Hur stora vill ni bli inom Advisory?

– Vårt mål är att fortsätta rekryteringen så att skatt och Advisory består av tusen konsulter. Att växa är relativt lätt, men att växa med bra vinstmarginaler och hela tiden säkerställa att vi levererar högsta kvalitet är det viktigaste.

Är det en allmän trend bland revisionsbyråerna att deras rådgivningsdel växer?

– Ja, det upplever jag att det är. Tillväxten inom revision är betydligt lägre än rådgivningssidan. Då är det naturligt att revisionsbyråerna kommer att fortsätta fokusera på rådgivning.

Historiskt har klienter i Norden varit mindre positiva till konsultbyråer än i resten av världen. 2016 var det endast 37 procent av de nordiska konsultköparna som beskrev att kvalitén på konsultuppdraget var “hög” eller “mycket hög”. Ungefär lika många ansåg att arbetet var medelmåttigt medan 30 procent beskrev det i negativa ordalag. Det kan jämföras med resten av världen där 58 procent av klienterna var positiva medan 13 procent var negativa.

Men nu vänder trenden; allt fler nordiska klienter är positiva. Det visar en undersökning som Source Global Research har gjort.

Idag säger 68 procent av de nordiska klienterna att konsultarbetet är av hög kvalitet. Endast sju procent beskriver det i negativa ordalag.

Kundnöjdheten har ökat dubbelt så mycket för byråerna KPMG, Bain & Company, och AT Kearney medan betyget för Deloitte har backat. Enligt undersökningen har det att göra med upplevelsen av byråernas digitala processer.

– Jag är stolt över att KPMG får så fin respons av både befintliga och potentiella kunder. Det här omdömet motiverar oss till att bli ännu bättre och överträffa de höga förväntningarna, säger Jan Forsell, chef för rådgivningsverksamheten inom KPMG Sverige till Realtid.

En annan intressant trend är att 47 procent av de nordiska klienterna anser att konsultbyråerna tillför ett värde till den egna organisationen. Detta kan jämfört med 28 procent för bara tre år sedan. Globalt ligger siffran på 42 procent.

Medan den globala trenden är att kundnöjdheten ökar ju mer klienten samarbetar med byrån är klienterna i Norden mest positiva till byrån innan de inleder ett samarbete.

En förklaring till detta anges vara att de nordiska länderna är mer digitaliserade än många andra länder och därför ställer klienterna också högre krav på att konsultbyråerna ska kunna erbjuda effektiva digitala processer. Många klienter efterfrågar även mer innovativa lösningar från konsultbyråerna. Just den innovativa approachen anses tillsammans med prissättningen vara de viktigaste faktorerna för kundnöjdheten.

När ett noterat företag ska välja ny revisor kan en av de fyra falla bort som möjligt alternativ genom rotationskrav. Ytterligare en av de fyra kan falla bort genom att man tillhandahåller rådgivning i alltför hög omfattning. Det gör att det i många fall endast är två revisionsbyråer som är möjliga att välja i samband med en upphandling av revision. I diskussionen framförs att bristande konkurrens mellan revisorer kan försämra revisionens kvalitet.

I Sverige är Revisorsinspektionen (RI) den myndighet som ansvarar för att reglera och utöva tillsyn över revisionsbranschen. Man kan därför förvänta sig att RI skulle agera för att stärka konkurrensen inom revisionsbranschen, men inom ett område har man snarare agerat för att stärka Big 4:s ställning.

Under sommaren 2018 förändrade RI föreskrifterna för auktorisation av revisorer, exempelvis med avseende på vilka utbildningskrav som ska uppfyllas. I praktiken innebär förändringen en avreglering, där större krav ställs på att revisionsbyråerna själva tar ansvar för utbildningen av sina anställda. Exempelvis ersätts tydligt specificerade krav på utbildning på universitet eller högskola med mer principbaserade – och därmed mer svårtolkade – krav. Förändringen innebär också att i princip all utbildning kan bedrivas av revisionsbyråerna själva snarare än på universitet eller högskola. Att en revisor har rätt kompetens som grund för revisorsprov och auktorisation ska säkerställas genom att revisionsbyråerna själva upprättar utbildningsplaner för sina anställda.

Att upprätta utbildningsplaner, baserat på principbaserade föreskrifter som kräver tolkning, är lättare för de revisionsbyråer som har mest resurser för denna aktivitet, det vill säga Big 4. Det är även dessa revisionsbyråer som kommer att ha lättast att erbjuda intern utbildning för att ersätta den utbildning som tidigare skett via universitet och högskola. Följden blir att de nya föreskrifterna får den – uppenbarligen oavsedda – effekten att stärka Big 4:s konkurrenskraft.

Om detta är en oavsedd effekt, vilka är då de avsedda effekterna med RI:s förändrade föreskrifter? I samband med de diskussioner som fördes under 2018 om nya föreskrifter tryckte högskolesektorn på för att få tydligare motivering till förändringen. De motiveringar som gavs har dock tydliga logiska brister. RI pekade på ökad kvalitet hos auktoriserade revisorer, men det är svårt att se att den minskning av utbildningstidens längd från åtta till sex år som införts innebär ökad kvalitet.

RI hävdade också att förändringen leder till fler auktoriserade revisorer genom att öka yrkets attraktivitet. Forskning visar dock att svårigheten att rekrytera och behålla revisorer hänger ihop med arbetsförhållanden inom branschen snarare än utbildningskrav. Dessutom framhöll RI att utveckling inom branschen – till exempel teknikutveckling – leder till förändrade kompetensbehov hos auktoriserade revisorer. Det stämmer att revisorer kommer behöva tillgång till ny slags expertis, men den påskrivande revisorn måste fortsatt ha djupa kunskaper i traditionella ämnen som redovisning och juridik.

Sverige har följaktligen hamnat i den underliga situationen att den tillsynsmyndighet som ska säkerställa en väl fungerande revision bidrar till att stärka Big 4:s oligopolställning. Och det utan att tydligt ha kunnat visa positiva effekter av nya föreskrifter.

Jan Marton
Docent, verksam vid Handels­högskolan i Göteborg.

Patrik Anderbro har arbetat på KPMG sedan 2001 och blev delägare 2011. Han efterträder Magnus Fagerstedt som lämnade KPMG i mars i år.

Vad lockar med vd-rollen?

– För mig är det ett drömjobb, jag känner mig väldigt glad. Jag är ödmjuk inför uppgiften och känner en stor stolthet för förtroendet att leda denna fantastiska organisation som jag lärt känna under mina 18 år på företaget.

Vad står högst upp på agendan?

– Uppdraget är att leda KPMG:s 1500 medarbetare och omsätta vår ambitiösa affärsplan med visionen att göra KPMG till det självklara valet för både medarbetare och kunder.

 Vad vill du åstadkomma i din roll som vd?

– Vi har redan idag en stabil grund med lojala kunder och engagerade medarbetare, men jag tror att vi kan bli bättre på att förmedla vilket värde vi bidrar med i vårt arbete. Kunderna har höga krav och förändringstakten är stor i deras affärer. Vi har en särskilt viktig uppgift roll som rådgivare och revisorer – att skapa trygghet och bidra i förändring.

 Vilka är de stora utmaningarna som KPMG står inför?

– Vi har som mål på KPMG att utveckla våra nuvarande och framtida tjänster oavsett område med ett större digitalt innehåll, mer automatiserade och med nya affärsmodeller, samtidigt som vi förser våra kunder med ett stort datadrivet mervärde - stora som små företag. Det är ett arbete som redan börjat bära frukt och där vi på kort tid fått utmärkelser som världsledande i flera undersökningar.

Något annat?

–  För att lyckas med vår tillväxt ska vi vara en attraktiv arbetsgivare dit de främsta talangen lockas och där medarbetarna utvecklas. Våra medarbetare är och förblir vår viktigaste resurs.

Jenny Barksjö Forslund efterträder Patrik som chef för verksamhetsområde Små och medelstora företag (SME).

KPMG signerade igår ett avtal att förvärva Everdon Security, ett bolag inom Dynamant Group, med verksamhet inom cybersäkerhet.

Everdon levererar seniora konsulttjänster och projektteam inom cybersäkerhet, informationssäkerhet och riskhantering. Förvärvet ligger i linje med KPMG:s strategi att växa rådgivningsverksamheten inom prioriterade områden.

– Vi har en stor efterfrågan på kvalificerade tjänster inom cybersäkerhet från våra kunder. Everdons tjänsteutbud kompletterar vår svenska verksamhet på ett utmärkt sätt och ligger väl i linje med KPMG:s globala cyber-satsning. Vi har lärt känna Everdon som ett modernt företag som delar våra värderingar och jag ser fram mot att tillsammans bygga en cyber-verksamhet i världsklass, säger Jan Forsell, chef för KPMG:s rådgivningsverksamhet i Sverige i ett pressmeddelande.

Everdon Security har en huvudsaklig kundbas inom finansiell sektor, statliga bolag och statliga myndigheter. Konsulterna har gedigen chefs- och ledarerfarenhet och mångårig internationell erfarenhet från uppdrag för FN, EU och Försvarsmakten.

– Allt fler kunder kräver ramavtal och väljer gärna en leverantör med ett internationellt nätverk. Genom affären får Everdon möjlighet att fortsätta växa med en bredare kundbas, ett starkt varumärke och ett globalt nätverk. Tillsammans med KPMG fortsätter vi vår spännande resa att bidra till att göra samhället säkrare, säger Per-Olov Humla, vd på Everdon Security i pressmeddelandet.

Realtid har tidigare rapporterat om att KPMG har tecknat avtal om förvärv av Everdon Security, ett bolag inom Dynamant Group, med verksamhet inom cybersäkerhet.

Baker McKenzie är legal rådgivare till KPMG i samband med förvärvet. Från Baker McKenzie deltar huvudsakligen Carl Svernlöv, Erik Holmgren och Maja Nilsson.

Everdon Security har en huvudsaklig kundbas inom finansiell sektor, statliga bolag och statliga myndigheter. Konsulterna har gedigen chefs- och ledarerfarenhet och mångårig internationell erfarenhet från uppdrag för FN, EU och Försvarsmakten.

Nyligen lämnade två kvinnliga delägare KPMG i Storbritannien i protest mot hur byrån hanterat anklagelserna mot en manlig delägare som påstås ha ägnat sig åt mobbning.

Detta har väckt oro i organisationen som redan brottas med kritik kring sin företagskultur och värderingar.

Det här är inte första avhoppet av medarbetare i ledande ställning. I februari i år avgick chefen för transaktionsteamet tillika styrelsemedlem. Även chefen för rådgivningsteamet avgick. Dessa två medarbetare hade arbetat på firman i 40 år och var mycket uppskattade bland sina kollegor. Även de här två kvinnorna avgick på grund av byråns brist i hanteringen av den manliga delägarens beteende, rapporterar Financial Times.

I samband med händelsen sa en medarbetare till Financial Times att “sett till obalansen mellan kvinnliga och manliga delägare vill byrån aldrig förlora sina kvinnliga delägare”.

Kritik mot mannens beteende framfördes till hans chef i oktober. Samtidigt inkom ett anonymt klagomål via byråns visselblåsarsystem. KPMG gick vidare med klagomålet genom att fråga personalen om mannens beteende. Det hela resulterade i att mannen bad om ursäkt och gick med på att coachas i sitt ledarskap. KPMG:s slutsats var dock att mannens beteende inte var att jämställa med mobbning. Den manliga delägaren fick kvarstå i sin roll.

– Det är viktigt att notera att även om vissa delar i mannens beteende behövde förbättras är det inte att jämställa med mobbning. KPMG tolererar inte någon typ av  mobbning. När vi får vetskap om ett beteende som inte ligger i linje med vår policy vidtar vi en rad olika åtgärder för att komma till rätta med problemet, säger en anonym företrädare för KPMG till Financial Times.

The Big Four (KPMG, PWC, Deloitte och EY) har stora problem med ojämlikheten mellan kvinnliga och manliga delägare. Kvinnliga delägare står i genomsnitt för en femtedel av antalet delägare. KPMG är den enda byrån av de stora som har misslyckats i att reducera lönegapet mellan de kvinnliga och manliga medarbetarna under de tolv senaste månaderna. Lönegapet ligger på 28 procent. De tre andra byråerna uppvisar ett lönegap som ligger på mellan 14 och 19 procent och de lyckas med att minska lönegapet för varje år.  

Det har gått tre år sedan EU:s så kallade "revisionspaket" trädde i kraft. Revisionspaketet innebär stora förändringar för hela revisionsbranschen. En av det stora förändringarna var kravet på byrårotation. Det innebar att kunderna inte bara ska byta den valda/ansvariga revisorn, utan även revisionsbyrå vart tionde år. Möjlighet till förlängning finns under vissa omständigheter. Dessutom begränsades möjligheten att tillhandahålla konsulttjänster till det granskade företaget.

Syftet med EU:s revisionspaket var att öka revisionens kvalitet och stärka revisorerernas oberoende genom att säkerställa konkurrensen och bryta de lojalitetsband som kan uppstå vid en lång affärsrelation.

De experter som Realtid då var i kontakt menade att reglerna skulle ändra spelplanen. Bland annat ställde sig många frågan hur revisionsbyråer skulle gå till väga för att fortsätta som rådgivare till kunder, som tidigare anlitat företaget för revisorstjänster.

– Vi har fått bli strategiskt duktiga på att positionera våra rådgivningskollegor så att de får samma nätverk som våra revisorer har haft. Det är så vi kan bygga en stor rådgivningsaffär när det är dags att rotera ut en kund, säger Patrik Anderbro, vd för KPMG.

KPMG är en av de byråer som har sett en stark tillväxt inom sin rådgivningsverksamhet under det senaste året.

Under förra året utgjorde rådgivningsdelen nästan hälften av byråns totala nettoomsättning, 47 procent, motsvarande siffra året före var 45 procent. Rådgivningssidan är nu nästan lika stor mycket som revision- och ekonomiservice, vilket utgjorde 53 procent. KPMG:s nettoomsättning landade på totalt 2 535 miljoner kronor och ökade därmed med drygt 6 procent under räkenskapsåret 2018.

Inom KPMG:s rådgivningsverksamhet Advisory hanterar man bland annat rådgivning inom strategisk och kommersiell due diligence, M&A, finansieringsfrågor och digitalisering, AI samt Cyber Security.

– Vi vill växa inom den finansiella och offentliga sektorn, men även inom industri och tillverkning. Under den senaste tiden har vi fått nya stora kunder såsom SAS, ABB och Skandia, men tyvärr gör rotationskravet att Folksam lämnar oss efter det här året efter nästan hundra års samarbete.

Upplever du att Big 4:s ställning är hotad och att mellanstora byråer konsolideras?

– Jag tror att det kan bli svårt för mellanstora byråer att konkurrera med de större med tanke på de enorma krav som finns både vad gäller reglering men även kundernas förväntningar. Visst kan mellanstora byråer komma att gå ihop, men jag tror att vi kommer att se mer av att de väljer att nischa in sig på nya segment, till exempel små och medelstora företag.

PWC:s vice vd Johan Rippe tror att revisionspaketet har gjort att det upplevda oberoendet av revisorer har stärkts men är inte övertygad om att den faktiska kvaliteten i revisionen har påverkats.

– Den var redan på en mycket hög nivå generellt sett och jag tror inte att de införda åtgärderna har påverkat kvaliteten i någon större utsträckning.

Hur märker ni tydligast av EU:s revisionspaket?

– Rotationskravet har lett till ett större antal offertprocesser de senaste åren vid tidpunkter när bolagen kanske inte själva hade valt att genomföra en upphandling.   

Precis som de flesta andra revisionsbyråer har PWC tvingats lämna vissa uppdrag och samtidigt vunnit nya. Utvecklingen har inneburit att deras marknadsandel har minskat något.

Hur upplever ni kravet på att inte erbjuda rådgivningstjänster i samma utsträckning som tidigare?

– Det har inte medfört någon större skillnad i praktiken då det förtydligande som EU-reglerna medförde i allt väsentligt överensstämmer med tidigare regler. På marginalen är det vissa tjänster som inte kan genomföras nu, men det har inte påverkat vår verksamhet i någon större utsträckning.

Tycker du att EU:s revisionspaket fungerar i praktiken?

– Jag upplever att paketet fungerar väl i praktiken och i allt väsentligt är reglerna bra.

Joachim Linder, affärsområdeschef för revision på den mellanstora revisionsbyrån Grant Thornton tror inte att de kommer att få ett ökat antal förfrågningar till följd av rotationsreglerna.

– De allra största börsbolagen kommer antagligen att i stor utsträckning byta till en annan byrå inom BIG4.

Hur märker ni tydligast av EU:s revisionspaket?

– Det vi märkt hittills är dels rotationsreglerna och dels att så kallade förbjudna tjänster till revisionskunder som är av allmänt intresse har definierats tydligare. Den största förändringen praktiskt är kanske reglerna om arvodesbegränsning för rådgivning och där har vi ännu inte sett effekterna.

Merparten av Grant Thorntons kunder är ägarledda bolag. När byrån jobbar med  revision av noterade bolag väljer de ofta bort att delta i upphandlingar som rör de största börsbolagen. Däremot är dessa bolag intressanta för dem när det gäller kringliggande tjänster, som Advisory och Skatt.

– De nya reglerna kring oberoende kan i teorin gynna oss som medelstor aktör då vi kan bli ett externt komplement på rådgivningstjänster. Vår strategi är, självklart inom ramen för vad oberoendereglerna tillåter, att öka vår rådgivning, inte minst inom hållbarhet där vi ser en kraftigt ökad efterfrågan på våra rådgivningstjänster.

KPMG i Storbritannien planerar att göra sig av med en tredjedel av sin administrativa personal. Det rapporterar Financial Times. Mellan 200–250 av sammanlagt 630 personer med supportfunktioner kommer att få lämna.

Vissa delägare, särskilt de som inte har direkt kundansvar, blir därmed av med sina assistenter, skriver tidningen.

Förändringarna är del av en 18-månadersplan som syftar till att hitta tillbaka till revisionsbyråns kärna genom att investera i revisionsgrenen och förändra hur företaget styrs.

Realtid skrev i våras om att två kvinnliga delägare KPMG i Storbritannien lämnade i protest mot hur byrån hanterat anklagelserna mot en manlig delägare som påstås ha ägnat sig åt mobbning.

Det här är inte första avhoppet av medarbetare i ledande ställning. I februari i år avgick chefen för transaktionsteamet tillika styrelsemedlem. Även chefen för rådgivningsteamet avgick. Dessa två medarbetare hade arbetat på firman i 40 år och var mycket uppskattade bland sina kollegor.

– Det gäller att sälja av kvickt som ögat, säger konkursexperten Rolf Åbjörnsson till TT.

Ett problem enligt honom att den brittiska konkursrätten är mer fyrkantig än den svenska. Därför riskerar friska värden i en konkursad koncern i större utsträckning att förstöras. I Storbritannien undviker man också oftast konkurs och försöker istället göra en företagsrekonstruktion.

Bland rådgivarna i konkursen finns revisionsjätten KPMG och den välrenommerade amerikanska konkursrådgivaren Alex Partners. Det bör göra att chanserna ökar för att Ving ska kunna räddas, anser Rolf Åbjörnsson.

– Finns kommersiella möjligheter kommer de att fixa det här, säger han till TT.

Förutsättningarna är en snabb affär. 

KPMG i Sverige breddar tjänsteutbudet inom skatterådgivning och erbjuder från och med nu även affärsjuridiska tjänster. Detta framgår av ett pressmeddelande.

KPMG Legal Services, som verksamheten heter, erbjuder affärsjuridiska tjänster inom exempelvis arbetsrätt, avtalsrätt, bolagsrätt och företagsöverlåtelser.  KPMG kommer även erbjuda juridisk rådgivning till den finansiella sektorn och dataskyddsområdet samt efterlevnad av GDPR.

Ansvarig för den nya verksamheten blir affärsjuristen Mattias Bergman som närmast kommer från Deloitte där han varit ansvarig för Deloitte Legal, ett delaffärsområde på skatt som tillhandahåller juridisk rådgivning.  Han har drygt 20 års erfarenhet från juristbranschen och hans specialområde är affärsjuridik, med fokus på omorganisationer och omstruktureringar, gränsöverskridande transaktioner och due diligence.

– Att starta upp en helt ny verksamhet känns oerhört spännande och jag har stora förhoppningar om att tillsammans med mitt nya team göra skillnad. Vi kommer  tillsammans med KPMG:s övriga experter att addera värde till våra kunder genom att leverera heltäckande, innovativa och integrerade tjänster, säger Mattias Bergman, Head of Legal Services på KPMG.

Ytterligare en handfull nya affärsjurister kommer ansluta till teamet under hösten, enligt pressmeddelandet.

Det finns en tydlig trend att Big 4 (de fyra bjässarna EY, Deloitte, KPMG och PWC, reds anm) satsar på affärsjuridiska tjänster och bygger upp globala nätverk för att kunna hantera komplexa uppdrag. Sedan en tid tillbaka syns även den trenden på den svenska marknaden. Mattias Bergman, chef för KPMG Legal Services berättar om revisionsbyråns affärsjuridiska satsning.

KPMG Legal Services ska erbjuda affärsjuridiska tjänster inom exempelvis arbetsrätt, avtalsrätt, bolagsrätt och företagsöverlåtelser. Sedan tidigare har KPMG erbjudit juridisk rådgivning till den finansiella sektorn och dataskyddsområdet samt efterlevnad av GDPR.

Varför väljer KPMG att erbjuda dessa tjänster? 
– I en allt mer komplex värld ökar kundernas behov av integrerade tjänster och där kan vi med vår globala expertis erbjuda kompletta lösningar. Att till övriga tjänsteerbjudanden addera affärsjuridik är en förutsättning för att kunna leverera helheten, säger Mattias Bergman, ansvarig för Legal Services på KPMG.

KPMG i Sverige är långt i från först med dessa tjänster. I dag finns PWC Legal, Deloitte Legal och EY Law.

– Vi har erbjudit ett begränsat tjänsteutbud inom legal services under en längre tid. Vi har dock bedömt att tidpunkten nu är rätt att accelerera en satsning, då vi sett en hög efterfrågan på ett integrerat tjänsteutbud. Satsningen hänger även väl samman med den expansiva fas KPMG befinner sig i. För oss har det också varit viktigt att hitta en ledare som passar väl in i KPMG-kulturen. Det har vi gjort med Mattias säger Tina Zetterlund, ansvarig för KPMG Tax & Legal.

Mattias Bergman berättar att KPMG har "ambitiösa planer och förutsättningarna är goda så det framstår som rimligt att vi på några års sikt ska vara 20-25 personer".

– Det bör här också nämnas att vi inom KPMG tillhandahåller juridisk rådgivning avseende regulatoriska frågor samt dataskydd där vi redan sysselsätter upp mot 12 jurister idag, säger Mattias Bergman.

Av pressmeddelandet framgår det att redan en "handfull kollegor" anländer under hösten till KPMG Legal Services.

Kommer dessa från revisionsbyråer eller från advokatbyråer? 
– Både och. Juristmarknaden är som bekant under förändring och allt fler alternativa juridiska rådgivare träder fram, däribland de stora revisionsbyråerna och för jurister generellt så har antalet alternativa arbetsplatser i förhållande till advokatbyråer ökat, vilket jag tror gynnar marknaden i stort.

Vilka är de främsta konkurrenterna och hur stora marknadsandelar är ambitionen att ta? 
– Jag skulle vilja vända på det och säga att vi är den nya konkurrenten på marknaden. Kombinationen av vår globala styrka, vår digitala spets och våra ambitiösa tillväxtplaner gör att vi kommer att ta marknadsandelar från flera aktörer. Lägg där till att vi för fjärde året i rad rankas som Sveriges bästa skatterådgivare så har vi en bra utgångspunkt för att rekrytera de bästa på marknaden, säger Mattias Bergman.

Enligt Financial Times har försäljningssiffror och vinst blåsts upp hos den tyska fintechjätten Wirecard i syfte att lura revisorer och aktieägare. Wirecard nekar till anklagelserna. Nu har rådgivnings- och revisionsfirman KPMG fått i uppdrag att utreda om uppgifterna om oegentligheterna är riktiga. Det rapporterar Direkt och hänvisar till ett pressmeddelande.

– Jag är övertygad om att våra framgångsrika affärer kommer att stärkas tack vare denna oberoende revision, säger Markus Braun, CEO för Wirecard AG, i ett pressmeddelande. 

Aktien har rasat 20 procent sedan i tisdags.

KPMG:s Insights Center ska fokusera på att utveckla nya affärsmodeller, stötta innovations processer och hjälpa kunder att vara i framkant avseende strategiska digitala mål. 

– Det är vanligt att företag har formulerat sin digitala strategi vad gäller hur de ska utnyttja adata som finns om till exempel deras kunder, produkter, och omvärlden. Men de vet inte riktigt hur de ska använda informationen konkret.  Tack vare det här centret kan vi hjälpa våra kunder att konkretisera deras mest strategiska frågeställningar genom att bygga och visa praktiskt på digitala lösningar, förklarar Ulf Borgcrantz, Chief Digital Officer (CDO) på KPMG.

Mitt i industri- och tekniknavet på Lindholmen i Göteborg får KPMG:s center en viktig placering. Insights Center är en del av KPMG:s globala initiativ inom Data & Analytics. Förutom i Göteborg finns dessa center i Amsterdam, Auckland, Chicago, Frankfurt, Hongkong, Lagos, London, Madrid, Melbourne, Milano, New York, Paris, Riyadh, Sidney, Tel Aviv, Tokyo, Vancouver och Zürich. 

 – På Lindholmen sker mycket av AI-utvecklingen, så vi engageraräven specialister när det behövs. Sedan ville vi också var del i det digitala ekosystemet på Lindholmen där både forskning och utveckling drivs i nära samarbete med näringslivet. Det passar perfekt för ett kunskapsföretag som KPMG, säger Ulf Borgcrantz.

På vilket sätt ska ni stötta innovationsprocesser i denna verksamhet?
 – Det finns flera sätt att stötta våra kunder beroende på var de är i processen. Det kan vara att sätta upp ett separat ”X-lab” för prioritering och kommersialisering av de goda idéer som redan finns inom företaget, men som inte har flugit ännu. Det kan även handla om att hjälpa företag att ta fram vilka trender som påverkar utvecklingen framåt för att säkerställa att man satsar på rätt saker eller att prova hur olika innovationsprocesser fungerar för olika verksamheter.

– Till sist handlar det naturligtvis om människor. Vi tror starkt på att sammanföra människor med olika bakgrund och kompetens för att skapa mest affärsvärde.

Centret ligger i framkant vad gäller den senaste teknologiska utvecklingen. Det blir det enda KPMG Insights Centret i världen som har tillgång till 5G.

 – Eftersom vi har 5G i vårt center är det naturligt att vi utvecklat lösningar med våra partners runt 5G. En av dessa är hur 5G kan utnyttjas i fabriker. Det är imponerande förbättringar som kan uppnås både vad gäller att utföra arbetet i produktionen, men även vad gäller insamling och utnyttjande av data för att förbättra prestationerna i operationerna. Vi har också tillgång till en liten ”laboratoriefabrik” där det finns fabriksrobotar som vi kan prova olika lösningar på. 5G inom produktion är väldigt efterfrågat just nu.

I januari sker den stora invigningen för kunder, medarbetare och andra intressenter men man har redan nu smygstartat med kundmöten.

 –  Detta center gör oss inte bara mer relevanta för våra kunder. Det utmanar också vårt eget sätt att tänka och hur vi levererar uppdrag till våra kunder.

Programmet Female Digital Engineer ska bidra till personlig utveckling och kontakt med partnerbolagen, bland annat genom inspirationsdag och partnerbesök.

– Behovet av kompetens inom digitalisering växer, inom såväl KPMG som i alla typer av verksamheter. Där vill vi vara med och bidra till en positiv utveckling framåt, säger Fanny Källströmer, specialist inom Employer Branding och projektledare för programmet hos KPMG, till tidningen Balans. 

Samtliga deltagare läser en civilingenjörsutbildning.

– På ett övergripande plan vill vi vara med och bidra till en positiv utveckling för samhället och näringslivet i stort. Från ett KPMG-perspektiv ger samarbetet en möjlighet att knyta kontakter med studenter och visa vilka vi på KPMG är. När alla delar av vår verksamhet digitaliseras söker vi nya kollegor med nyfikenhet och intresse för området, så utifrån det är Female Digital Engineer program en rekryteringsyta för framtida nyckelroller, säger Fanny Källströmer. 

Kravet att rapportera om hållbarhet gäller sedan 2018. I Sverige omfattas drygt 1 600 bolag och över 100 av dessa ingår i årets undersökning från KPMG.

Undersökningen visar att endast 24 procent av bolagen rapporterar alla delar som ska finnas med enligt lagkravet.

– Den främsta anledningen är att undersökningen medvetet har inriktats på mindre bolag som troligtvis inte hållbarhetsrapporterat innan lagkravet. Vi ville se det ”egentliga” utfallet av tillägget i årsredovisningslagen, säger Nora Sandahl på KPMG Assurance Sverige. 

För att bli bättre bör företagen jobba med att bygga en solid grund för hållbarhetsarbetet och att börja med det i god tid. 

– Det görs bäst genom att identifiera var påverkan främst sker och var riskerna finns, sedan implementera en effektiv styrning i frågan och att mäta och följa upp. Efter det arbetet är gjort blir rapporteringen enklare.

Områden som svenska företag är bra på att rapportera på är framför allt miljö, personal och sociala frågor. Många missar dock att rapportera om antikorruption och mer än tio procent av de undersökta företagen utelämnar mänskliga rättigheter, utan förklaring till varför.

– Främst beror det på att det är ett svårdefinierat område. I Sverige ser vi det ibland som något man bara behöver beakta om man har leverantörer i högriskländer eller i specifika industrier.

Då glömmer man enligt Nora Sandahl att det berör hela värdekedjan, från leverantörsled till slutkund. Därmed kan det hända att man glömmer att rätten till likabehandling – att inte bli diskriminerad på sin arbetsplats – också är en mänsklig rättighet enligt FN:s konvention.

– Vi ser också det är ett svårt område att rapportera resultat inom. Bolagen förefaller ha svårt att mäta och följa upp sin prestation inom området.

Företagen är bra på att rapportera hållbarhetsaspekter som avser miljö, personal och sociala frågor. Mänskliga rättigheter och antikorruption rapporteras i lägre utsträckning (44 procent respektive 52 procent rapporterade risk för de två områdena under årets undersökning). I lagkravet framgår att bolagen ska beskriva risker kopplade till de fem olika frågorna, men det är även möjligt att förklara varför man inte ser en risk inom ett särskilt område.

En positiv förändring sedan förra årets undersökning är att fler företag har offentliggjort en hållbarhetsrapport, antalet publicerade rapporter har ökat från 86 procent till 91 procent. 

Årets undersökning tyder på att flera bolag väljer att placera den lagstadgade hållbarhetsrapporten som ett eget dokument separat från årsredovisningen. Färre väljer också att placera den i förvaltningsberättelsen, medan den andel som placerar hållbarhetsrapporten i årsredovisningen skild från förvaltningsberättelsen är relativt oförändrat från tidigare år.

I år är det också en ökning av bolag som kommenterar avsaknaden och förklarar varför. Detta bedöms som en förbättring, då bolagen enligt lagkravet ska förhålla sig till principen ”följa eller förklara”, och förklara varför de inte rapporterar på ett visst område. 

KPMG tolkar det som att bolagen verkar ha bildat sig en bättre förståelse för lagkravet och vad det innebär. Trots att antalet hållbarhetsrapporter som saknar något väsentligt har ökat, har samtidigt fler bolag börjat förklara varför de saknar komponenten. 

Det totala värdet av bedrägeritransaktioner i Europa är nu omkring 18 miljarder kronor om året. Att minska dessa bedrägerier blir dock alltmer komplext, eftersom faktorer som massanvändning av e-handel, ökande gränsöverskridande betalningar och nya digitala betalningsmetoder kombineras för att addera fler lager av komplexitet.

− Även om initiativ som 3D-Secure gjort det mycket säkrare för människor att handla på nätet så står branschen fortfarande inför utmaningar. Många utgivande banker har fokuserat på förebyggande av bedrägerier genom konsumentutbildning, men branschen måste ta itu med problemet där det börjar - på nätet, säger Sune Gabelgård, Head of Digital Fraud, Intelligence & Research på Nets, i en skriftlig kommentar.

Nets Fraud Ensembles 'hjärna' består av flera modeller som arbetar tillsammans för att analysera varje enskild transaktion inom tio millisekunder - tidsramen där en transaktion säkert kan blockeras. Lösningen lär sig av resultaten från analysen och anpassas därefter, vilket betyder att ju längre den är i drift desto mer blockeras bedrägeritransaktioner. I det inledande pilotprogrammet minskade bedrägeritransaktioner med 25 procent inom några veckor och upp till 40 procent på längre sikt.