Rikshems ägare Fjärde AP-fonden samt AMF anser att det är tillfredsställande att resultatet av den oberoende Rikshem-granskningen nu offentliggjorts.

"Utredningen pekar tydligt ut vad som behöver förbättras inom Rikshem. Det är också tillfredsställande att styrelsen ser det på samma sätt och direkt beslutat att se över bolagets styrande dokument", skriver AMF:s kapitalförvaltningschef Peder Hasslev i en kommentar.

"Min personliga uppfattning är dock att det hade varit bättre för Rikshem med ny vd, som med nya ögon, skulle kunna utveckla bolaget framåt. Det menade dock inte styrelsens majoritet."

Hasslev uppger att AMF nu gett sig in i en diskussion med Fjärde AP-fonden (AP4) utifrån bolagens aktieägaravtal om Rikshems framtid.

AP4 uppger att bolaget noggrannt följt rapporteringen kring fastighetsbolaget.

Viktigt för alla intressenter är att få en tydlig bild av vad som skett och vilka åtgärder som nu tas för att återställa det förtroendet för bolaget, samt förhindra ett upprepande, säger AP4:s vd Mats Andersson i en kommentar.

- Vi delar Rikshems styrelses uppfattning att de avvikelser som framkommit är allvarliga. Det kommer nu naturligen eftersom det inte rått full enighet inom styrelsen även ske diskussioner på ägarnivå utifrån det som förevarit, säger han.

Idag blev granskningen klar, efter att ha skjutits upp ett antal gånger. KPMG-revisorn Martin Krüger begärde flera gånger förlängd tidsfrist på grund av utredningens omfattning och komplexitet.

Det är skarp kritik som levereras i rapporten.

"Vår  hedömning  är att  Rikshems  policys, regler och riktlinjer avseende resor, representation och intressekonflikter inte har erforderlig  tydlighet. De ger  därmed utrymme  tolkningar i icke önskvärd  utsträckning", är en av kommentarerna som finns i rapporten.

Thomas_Tendorf.jpg

Ja, så kan vara fallet. Åtminstone om man ska tro KPMG-revisorn Johan Dyrefors försvarsadvokater Torgny Wetterberg och Thomas Tendorf som under två heldagar i veckan ägnat sig åt att i detalj presentera och analysera regelverket kring HQ Banks tradingverksamhet.

Enligt försvaret så kan målet avgöras redan på en studie av redovisningsregelverken som gällde vid den aktuella tidpunkten. Och det är en friande dom som förutses.

Torgny_Wetterberg.jpg

- Vad som är problematiskt med det hela är att vi sitter här och vi ska sitta här ända till maj och hålla på med något som är fullkomligt meningslöst, förklarade Torgny Wetterberg under en av många kritikspäckade passager.

Under sakframställan under tisdagen och onsdagen återkom advokaterna gång på gång till att först Finansinspektionen och sedan Ekobrottsmyndigheten valt att bortse från vilka regler som faktiskt gällde för HQ och därmed gjort sig skyldiga till en grov misstolkning av regelverket.

I centrum står redovisningsstandarden IAS 39 som infördes 2005 och som 2007 kompletterades av IFRS 7, denna del inriktar sig på kraven på den externa redovisningen. 2009 uppdaterades IFRS 7 och då infördes bland annat en ny nivåindelning vid redovisning av innehav av finansiella instrument.

Nivåindelningen hade bäring på kommande förändringar som skulle införas i och med IFRS 13. Under perioden 2009 till 2013 fanns därmed ett regelverk som sa att nivåindelning skulle ske vid extern rapportering enligt IFRS 7 samtidigt som samma nivåindelning inte fanns med i IAS 39 som fortfarande var det underliggande värderings- och redovisningsregelverket.

Hänger ni inte med? Enligt försvaret är det just vad som hände på Finansinspektionen 2010 när man skulle granska HQ:s tradingverksamhet och ta beslut om sanktionsåtgärder. HQ angav i årsredovisningen för 2009 att man placerat större delen av tradingportföljen i nivå 3, den nivå som angav att man värderat instrumenten med "icke observerbara marknadsdata". Därmed fick man inte heller göra löpande resultatföringar av värdeförändringar.

Men det stämde i själva verket inte, för på HQ verkade man inte heller ha haft full koll på regelproblematiken. Enligt försvaret följde banken IAS 39 till punkt och pricka. Man använde sig också av observerbara marknadsdata i sin värdering och hade därmed rätt att göra resultatförändringar löpande. Därmed skulle instrumenten placeras i nivå 2 i redovisningshierarkin.

Att man i en not i årsredovisningen ändå placerade merparten av optionspositionerna i nivå 3 var en följd av den förvirrande situation om rådde då uppdateringen av IFRS 7 skulle införas med kort varsel. Detta hade dock ingen reell påverkan på hur en utomstående uppfattade HQ:s ställning, enligt advokaterna.

- När det kommer till klassificeringen i nivå tre i årsredovisningen så innebar den att en läsare av årsredovisningen inte fick en mer positiv bild av tradingportföljen än hur det såg ut i verkligheten. Det är inte mer positivt att man lägger den i nivå 3 än i nivå 2 utan de visar på en osäkerhet, man fick alltså en mer försiktig bild. Det är den omvända världen i förhållande till åklagarens brottspåstående, konstaterade Torgny Wetterberg.

Under en annan del av sakframställan återkom han till regelförvirringen och att Finansinspektionen kan ha gjort en misstolkning som i sin tur ledde fram till att man ansåg att HQ gjort en felvärdering av tradinglagret och resultatfört orealiserade vinster på ett felaktigt sätt och att det därmed fanns fog för att dra in tillståndet.

- På Finansinspektionen rörde man ihop frågan igen, där fanns det ingen som sa stopp. Och det är troligt, annars vore det väldigt svårt att förstå... det är troligt att det är det här som leder fram till att man talar om att det kan finnas en felvärdering.

Advokaterna anklagade därefter Ekobrottsmyndigheten för att ha köpt FI:s felaktiga analys rakt av.

- Man kör på i samma hjulspår utan att kontrollera någonting alls.

Johan Dyrefors sakframställan avslutade den totalt sex dagar långa inledningen från försvaret i HQ-rättegången. Sammantaget är det ett väl synkroniserat försvarsupplägg som presenterats i rätten så här långt. Vinner de åtalade gehör för sina ståndpunkter skulle hela bilden av händelserna i HQ ställas på ända. Rättsskandal och myndighetsmissbruk är slutsatserna som ligger väl synligt mellan raderna i försvarets framställan.

Torgny Wetterberg och Thomas Tendorf täckte de flanker som kvarstod efter att övriga försvarare tidigare har gått igenom HQ:s interna rutiner och organisation, bemött påståendet om bokföringsbrott och gjort sitt bästa för att sänka åklagarsidans trovärdighet.

Dyrefors och KPMG:s advokater underströk detta men hade alltså som huvuduppgift att gå in på regelverken som åklagaren i åtalet anser att HQ bröt mot.

De tog sin utgångspunkt 2005 då IAS 39 infördes och ställde nya krav på redovisning av tillgångar till verkligt värde. KPMG gjorde en omfattande analys av konsekvenserna för tradingverksamheten under ledning av dåvarande revisor Kaj Nackstad.

Slutsatsen blev att HQ skulle använda en egen värderingsteknik och inte förlita sig på marknadspriser av varierande kvalitet. HQ höll fast vid denna grund under åren som följde även om en viss anpassning gjordes för att utveckla redovisningen.

Advokaterna pekade på att Finansinspektionen hade full tillgång till denna värderingsmodell och alla relevanta dokument i HQ:s instruktionsportfölj. Före augusti 2010 hade man inte haft några invändningar mot den valda redovisningsmetoden.

Man framförde också att värderingsmodellen, inklusive osäkerhetsfaktorer, är väl beskriven i årsredovisningen för 2009 förutom förvirringen i tabellen som anger nivåindelningen.

- Om man gör på det här sättet då har man inte hämtat näring från svindlarens manual, förklarade Thomas Tendorf.

Torgny Wetterberg talade i liknande termer när han konstaterade att HQ lade ner mycket möda på att följa tradingverksamheten, från dagliga resultatrapporter till övergripande värderingsdiskussioner:

- Det är inte ett tecken på kriminalitet utan på ett tecken på professionellt engagemang och kompetens och det är precis så som KPMG har uppfattat HQ rakt igenom.

Enligt IAS 39 är en avgörande kontrollfråga vid värdering om en marknad ska anses vara aktiv eller ej. Här ankommer det på det enskilda bolaget att göra denna bedömning. Enligt försvaret har en sådan bedömning gjorts vid årsskiftet 09/10 och man har då konstaterat att en stor del av tradingportföljen handlades på en inaktiv marknad.

Därmed skulle HQ:s värderingsmodell användas vid värderingen. Denna byggde på Black-Scholes-formeln vilket var i linje med IAS 39.

Åklagarna gör å sin sida gällande att HQ i och med detta började laborera med icke observerbar marknadsdata.

Denna åsikt dömdes ut av försvaret som hänvisade till tillämpningsvägledningen VT82 i IAS 39 som anger att historisk volatilitet hämtad från en aktiv marknad ska klassas som observerbar marknadsdata. Enligt försvaret var DAX-indexets historiska volatilitet just ett sådant observerbart marknadsdata.

Eftersom DAX-optioner utgjorde den största delen av tradingportföljen vid årsskiftet 09/10 var HQ:s värdering och redovisning fullgod för att löpande göra resultatföringar av orealiserade värdeförändringar. Även detta är en nyckelpunkt i åtalet där åklagaren anger att just denna resultatföring var regelvidrig.

Försvaret hänvisade här till flera expertutlåtanden som stöder deras tolkning. Huvudpersonen är professor Juha-Pekka Kallunki som ska höras senare under rättegången.

Använder man en värderingsmodell som bygger på Black-Scholes och historiska marknadsdata måste man också anta en rak volatilitet, en annan av åklagarens invändningar mot HQ:s värdering och redovisning.

Även om HQ alltså själva inte fullt ut verkar ha förstått detta 2010 så låg man enligt försvarets analys väl i linje med IAS 39 när årsredovisningen för 2009 upprättades.

Försvaret anslöt sig även till bilden att det var den forcerade avvecklingen under våren 2010 som ledde fram till de stora förlusterna i tradingportföljen. Det märkes också att Johan Dyrefors, som bara är åtalad för medhjälp till svindleri i samband med årsredovisningen, tydligt vill distansera sig från händelserna 2010.

Enligt hans försvarare tog man på HQ:s trading nya typer av risker 2010 och låg helt fel positionerade mot marknadsutvecklingen i maj och juni. Hade HQ istället valt att bara låta positionerna vid årsskiftet löpa ut hade läget varit ett helt annat.

- Om man hade skickat hem HQ Banks tradingavdelning den 31 december, om de hade gått hem, då hade det i princip inte uppkommit någon förlust alls, sa Torgny Wetterberg.

Försvaret tog även god tid på sig att gå igenom HQ:s riskavdelnings avstämningar och kontroller vid årsskiftet. Att dessa var omfattande och noggrant dokumenterade underströks flera gånger. Här pekade man också på att portföljen vid årsskiftet enligt vissa av avstämningarna var något undervärderad.

Försvaret kom även in på frågan om hur den så kallade edgen skulle tolkas. Storleken på edgen var något som riskavdelningen mätte löpande. Enligt försvaret har många, inte minst Finansinspektionen, tolkat en stor edge som att en stor felvärdering förelåg. Detta är dock en felaktig bild då edgen baseras på marknadsdata av väldigt varierande kvalitet.

Edgen är intressant ur kontrollsynpunkt men kunde aldrig ligga till grund för värdering och resultatföring, enligt försvaret.

- KPMG hade aldrig kunna lämna en ren revisionsberättelse. Det hade inte varit möjligt att göra om man hade gjort som Finansinspektionen föreslog (att utgå från edgen, reds anmärkning).

Torgny Wetterberg använde begreppet "Kafka-liknande situation" flera gånger när han skulle beskriva resultatet av myndigheternas agerande. Enligt försvaret är det tydligt att åklagarna inte fullt ut har grepp om det som åtalet handlar om.

Ett par exempel på felkalkyleringar och, enligt försvaret, felaktiga tolkningar presenterades för rätten. Det gällde bland annat omvärderingar av affärer i slutet av december 2009 där  åklagarna hamnar helt fel enligt försvarets beräkningar.

- Det är orimliga påståenden som åklagaren gör, orimliga och felaktiga och det är beklagligt att man presenterar ett sådant material, sa Torgny Wetterberg som även i inledningen av sakframställan kritiserade motparten hårt.

- Det är ett märkligt mål det här, det vilar på missuppfattningar, det vilar på misstolkningar och tyvärr också av ren underlåtelse att ta del av handlingar som finns i förundersökningen. Till och med handlingar som åklagarna själva åberopar.

Åklagarna anklagades bland annat för att försöka förvilla rätten med sin presentationsteknik. Ett sådant exempel gällde att åklagarna åberopat Stockholmsbörsens disciplinnämnds sanktionsbeslut mot HQ 2011. Enligt försvaret framställdes det som att beslutet var fattat efter en egen analys av HQ:s redovisning. I själva verket byggde nämndens beslut fullt ut på Finansinspektionens beslut parat med HQ:s eget medgivande, ett medgivande som passade bra in i den skadeståndsprocess som då hade börjat förberedas mot den tidigare ledningen och styrelserna.

- Slutsatsen av det är att börsens beslut inte har någon betydelse i det här målet, slog Thomas Tendorf fast.

Försvaret lade också mycket tid på att gå igenom Revisorsnämndens granskning av revisionen i HQ och bankens redovisning. Nämnden har granskat perioden 2007-2009 i två beslut och friat Dyrefors förutom en mindre anmärkning.

Revisorsnämndens synpunkter på redovisningen och att vissa mindre avsteg från IFRS trots allt gjorts sammanfattade Thomas Tendorf så här:

- Detta tycker ju åklagaren är så allvarligt att det utgör ett grovt brott men Revisorsnämnden ansåg inte ens att man kunde slå ned på utformningen i ljuset av årsredovisningsinnehållet i övrigt, det fanns inte ens kritik och än mindre fanns det någon som helst fog för att kritisera Johan Dyrefors för att han hade avgivit en ren revisionsberättelse.

Ett moment återstår av Johan Dyrefors sakframställan innan förhören kommer igång. På torsdagen är det Stefan Dahlbo som sa förhöras. Innan dess väntas också åklagarna lämna sina kommentarer på försvarets sakframställan.

Ett 50-tal partners vid KPMG:s brittiska enhet sägs troligen upp i syfte att förbättra lönsamheten, rapporterar Sky News. Antalet partners skulle därmed minskas ned från dagens 630 till cirka 580.

Enligt Sky har förändringen brett stöd internt. En orsak tros vara att flera av de delägare som nu antagligen sägs upp ändå är i pensionsåldern. Ska skriver att revsionsbyråerna pressas av nya regler som innebär att större bolag är mer benägna att byta ut sina revisorer, vilket lett till ökad konkurrens.

I Storbritannien är Earnst & Young, Deloitte, KPMG och PWC på frammarsch utanför den traditionella kärnverksamheten revision. Förra året växte byråernas rådgivningsavdelningar med 11,5 procent.

Det rapporterar Financial Times med hänvisning till en rapport från Source Global Research.

I jämförelse växte den brittiska marknaden i sin helhet ”bara” med 8,2 procent.

De fyra revisionsjättarna har också en stark ställning på marknaden över lag. Rapporten värderar deras rådgivningsavdelningar till 2,55 miljarder pund. Värdet på marknaden i sin helhet uppgår till 6,79 miljarder pund.

Snabbast växte rådgivningen inom risk och regleringsfrågor.

Rikshems ordförande Mats Mared hyllar i ett brev till bolagets affärskontakter vd:n Jan-Erik Höjvall. Det avslöjar Dagens Industri.
 
Detta trots den allvarliga kritiken som riktades mot Jan-Erik Höjvall i KPMG:s granskningsrapport som Realtid.se tidigare rapporterat om.

”Jan-Erik själv är också den bästa symbolen för att det är full fart framåt som gäller. Redan vid lunch på tisdagen satte han sig på ett plan till Umeå där han ska delta på Umeå Business Arena", skriver Mared i brevet, enligt Di.

Och Mats Mared beskriver ledningens överträdelser enbart som "problem".

”Under tiden ligger åtminstone mitt fokus på annat håll: att så snabbt det bara är möjligt att skapa system och regelverk som gör att de problem som granskaren dokumenterat inte kan upprepas", skriver Mared enligt Di.

Det står nu också klart att Fjärde AP-fondens styrelse redan i går – efter att Mats Andersson avgått som vd för fonden – informerade Rikshems ordförande att man inte längre vill se Höjvall som vd, rapporterar tidningen.

”Hej, Som ni vet efter gårdagens personalinformation har jag informerats om att styrelsen i Fjärde AP-fonden delar åsikten som framförts av bolagets andra ägare AMF att vd Jan-Erik Höjvall inte är rätt person att leda Rikshem in i framtiden", skriver Mared i ett brev som skickades ut till Rikshems personal i morse, enligt Di.

Rikshems ägare träffades på onsdagen för att diskutera samägandet mellan AMF och AP4.

På mötet blev man överens om att fortsatt gemensamt äga och utveckla Rikshem.

Ägarna beslutade även att initiera i syfte att få Rikshems vd Jan-Erik Höjvall sparkad.

Höjvall lämnar dock bolaget tidigast i samband med årsstämman den 11 mars, då även en ny styrelse kommer att utses.

Artikeln uppdateras.

Angelica Ström studerar på juristprogrammet vid Uppsala universitet. När hon och hennes studiekamrat Nils Edlund kände att det saknades ett praktiskt komplement till studierna bestämde de sig för att grunda Juristresursen. En förening bestående av juriststudenter som kostnadsfritt bistår allmänheten med juridiska problem och frågor.

– Jag var ute efter att bryta det traditionella och gammalmodiga sättet att studera juridik. Jag ville sätta kunskaperna i realistiska sammanhang, förklarar hon.

Föreningen har breddats till Göteborgs och Lunds universitet och har nu totalt 100 aktiva medlemmar. Angelica Ström arbetar ständigt för att utveckla föreningen genom att involvera medlemmarna och få dem att känna att deras insats tillför en viktig del i organisationen.

Ur juryns motivering kan man läsa följande; ”med drivkraft och nyfikenhet att hjälpa andra, har Angelica Ström skapat värde för människor och samtidigt byggt strukturer för effektivt ledarskap.” Juryn vill även belysa hennes förmåga att fånga ett samhällsproblem och modernisera en traditionsbunden utbildning.

– Det är fantastiskt roligt att ha blivit utnämnd till Årets framtida ledare 2016, både för mig och för hela Juristresursen. Det är en stor drivkraft att kunna hjälpa människor samtidigt som studenter får möjligheten att utvecklas genom praktiska moment vid sidan av utbildningen. Utmärkelsen är en sporre att fortsätta med det jag gör och förhoppningen är att nå ut till ännu fler och inspirera andra till liknande initiativ.

Har ni någon social media-policy för medarbetarna?

Ellen Huitfeldt, Digital Communications Manager, KPMG:  "Ja. Det finns en global policy som gäller för alla KPMG-firmor världen över. Den handlar mycket om sunt förnuft, det vill säga att du som KPMG-representant ska agera professionellt i alla lägen. Vår policy handlar också mycket om hur medarbetarna kan använda sociala medier och vilka möjligheter som finns snarare än att rada upp förmaningar."

Maria Sundberg, Kommunikatör på Vinge Advokatbyrå:"Ja, vår social media-policy syftar till att säkerställa att medarbetare på Vinge använder sociala medier på ett sätt som är positivt för Vinges verksamhet. Med iakttagande av sekretess- och lojalitetsplikten som man som medarbetare har till Vinge och våra klienter, och att man också agerar i enlighet med lag och god advokatsed. Att alla medarbetare iakttar sin sekretess- och lojalitetsplikt, som gäller även utanför arbetstid, är av avgörande betydelse för vår verksamhet.

Emelie Arvidsson, Head of Social Media and Chief Editor of Group Website Nordea:"Ja, vi har en policy som är publicerad på vårt intranät. Den innehåller både tips om sociala medier generellt och också en policy om hur man ska förhålla sig som anställd när man är aktiv på sociala medier. Den poängterar bland annat att det är viktigt att vara transparant, så om man vill kommentera något som rör Nordea vill vi att det ska framgå att man jobbar för banken. En annan viktig del är att man inte har rätt att föra Nordeas talan i sociala medier om man inte är en utsedd talesperson för banken. Självklart är det viktigt att vi i sociala medier följer samma regler som i andra kanaler gällande konfidentiell information, att vi visar respekt för kollegor, kunder, partners och konkurrenter och att vi använder sunt förnuft."

Hur agerar ni om en medarbetare lägger för mycket arbetstid på till exempel sin privata Facebook?
 

Ellen Huitfeldt:"Jag tror inte att det är något särskilt vanligt problem hos oss, men om det skulle uppstå är det en fråga för linjechefen. Att däremot använda exempelvis Linkedin för att hålla sig uppdaterad inom sin bransch eller att sprida KPMG:s material är något vi uppmuntrar."

Maria Sundberg: "Om nödvändigt tar vi en dialog med personen. Men det har aldrig hänt och vi tror inte att det kommer att vara ett problem i vår verksamhet. Det finns inte utrymme att lägga för mycket tid på privata angelägenheter. Vi ser heller inte sociala medier enbart som en privat kanal utan en möjlighet att hålla sig uppdaterad både i sin privata och professionella roll.

Emelie Arvidsson: "Det är en diskussion som i så fall hanteras av anställd och respektive chef."

Vad skulle hända om ni upptäcker att en medarbetare skrivit nedsättande om företaget på sociala medier?
 

Ellen Huitfeldt:"Enklast är att prata med personen direkt och ta reda på varför han eller hon uttryckt sig på ett visst sätt. Genom att lyssna och föra en dialog kan vi förstå hur personen tänker samtidigt som vi får en chans att berätta hur det påverkar varumärket och även personens personliga varumärke. Vi kommer aldrig kunna kontrollera allt som skrivs om vårt varumärke, men däremot kan vi vara tydliga med vilken policy företaget har."

Maria Sundberg:"Rent arbetsrättsligt har offentliganställda en grundlagsskyddad och långtgående rätt att uttala sig offentligt. Men för privatanställda går lojalitetsplikten i anställningsförhållanden före rätten att göra uttalanden som skadar eller riskerar att skada arbetsgivaren. Att kritisera sin arbetsgivare i exempelvis sociala medier utan att först rikta kritiken internt så att arbetsgivaren haft möjlighet att rätta till eventuella missförhållanden utgör normalt ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. Enligt vår social media-policy ska man som medarbetare kontakta marknadsavdelningen om man upptäcker spridning av negativ information om företaget eller om en annan medarbetare, oavsett källa."

Emelie Arvidsson: "Då skulle vi kontakta medarbetaren och ha en diskussion. Feedback är viktigt, men vi ser hellre att anställda lämnar återkoppling internt."

Hur tänker ni generellt kring era medarbetare som ambassadörer för företaget i sociala medier?
 

Ellen Huitfeldt:"Våra medarbetare är ambassadörer för varumärket både online och offline, det kommer väldigt naturligt för oss som tjänsteföretag. Vi tvingar dock inte någon att representera KPMG i sociala medier, men uppmuntrar och utbildar våra medarbetare kring vilka möjligheter som finns."

Maria Sundberg:"Som medarbetare på Vinge representerar man alltid företaget, såväl i sociala medier som i sitt övriga umgänge på fritiden. Vi är stolta över våra medarbetare som ambassadörer för Vinge."

Emelie Arvidsson:"Vi tycker att det är bra att våra anställda är aktiva på sociala medier och ser det som en väldigt viktig del av vår närvaro på sociala medier. Vi uppmuntrar dem att uppge att de jobbar på Nordea i sina profiler och att även gärna vara aktiva genom att gilla och dela innehåll från Nordeas kanaler."

Anna Dyhre på kommunikations- och mediebyrån Coreworkers har gedigen erfarenhet av employer branding – konsten att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke så att man hittar rätt medarbetare och kan behålla och utveckla dem.

För 20 år sedan jobbade Anna på employer branding företaget Universum, som var tidigt ute med topplistor. Begreppet employer branding var ännu inte myntat, men till exempel McKinsey och KPMG insåg redan då att ligga högt på rankinglistor var business, för de fick fler och bättre ansökningar.

– Det är otroligt smart att göra rankingar för ingen kan låta bli att titta på topplistor. De som kommer längst ner säger ofta att det inte är seriöst och de högt upp tycker det är jättebra, säger hon.

Några år senare blev begreppet employer branding etablerat och i mitten på 2000-talet började det explodera.

– Helt plötsligt blev nya målgrupper intresserade, andra företag och kommuner vaknade till liv. Allt fler började inse att det är fler grejer än semesterdagar som är mest intressant för arbetstagare. Att ett företags goodwill och varumärke var otroligt mycket värda. Det kunde vara mer värt än själva patentet eller affärsidén. Man insåg att folk till och med var beredda att gå till ett företag som betalar sämre bara för att det verkade roligare att jobba där.

Men blev det ett uppvaknande för alla? Inte riktigt menar Anna.

– Det är många som fortfarande inte har vaknat. Det är väldigt mycket lip service: "Ja, vi är på arbetsmarknadsdagar. Ja, vi har en karriärhemsida". De skriver kanske fyra värdeord på receptionsväggen och tycker att de har gjort tillräckligt, men det räcker ju inte på långa vägar. Om man inte lever dem så de blir de ju inte på riktigt.

Hon förklarar att spännvidden är stor mellan de som inte har börjat och de som är klara med alla hygienfaktorer och är beredda att ta nästa steg.

– Att jobba med employer branding fullt ut är det inte så många som gör. Google är ett exempel, som lite ändrat spelplanen för andra bolag. Det är ju i Googles DNA att få de duktigaste medarbetarna. IKEA är ett annat fantastiskt exempel som jobbar med värderingar, det ska vara the IKEA way. När man jobbar där så känner man i väggarna "så här jobbar vi". Men det är en långsiktig satsning de har gjort. De vågar rekrytera på värderingar, och vågar gå hela vägen.

Om Google och IKEA är stjärnor på employer branding-himlen så finns det vissa kommuner och vissa gammaldags industriföretag som ännu inte fattat grejen.

– De blir offer och fokuserar på det negativa. Men det gäller att hitta det positiva. Inte stirra sig blind på vad man tycker man saknar. Småföretag mäktar inte heller riktigt alltid med långsiktig employer branding. Men det är viktigt att tänka på successionsplanering och kompetensförsörjning framöver, även om det är mycket här och nu.

Varför skulle du säga att det är viktigt med employer branding?

– Studier visar att de som jobbar med sitt varumärke på rätt sätt har högre motivation och lyckas behålla fler medarbetare. Jag brukar säga att det är som dejting, om jag själv vet vem jag är, så blir det en mycket bättre dejt med någon som har liknande värderingar och sätt att se på livet.

Så det handlar om tydlighet?

– Ja, väldigt mycket, men då blir vissa ängsliga: "Tänk om några inte tycker om oss nu". Ja, so be it, säger Anna.
– Det är häftigt med företag som har så mycket självförtroende att de kan förmedla en bild av att "det här är vi och det här är vi inte". Då blir det så mycket lättare. För hellre att du har mycket färre ansökningar från folk som verkligen känner till dig och vet vem du är.

Vad är vinsten med det?

– Det är svårt idag att hitta rätt medarbetare. Väldigt sällan handlar felrekryteringar om att personen inte besitter rätt kompetens. Ofta är det att kemin inte funkar eller att det som utlovats inte levereras. Därför är det så viktigt att man tar fram ett arbetsgivarlöfte. Det kan låta flummigt, men vänd på kakan och se på marknaden som du gör med dina produkter och din business. Där brukar du ofta ha ett kundlöfte. Det är exakt samma sak. Precis som man lovar kunderna så måste även medarbetarna få veta vad som gäller hos arbetsgivaren.

Vad kan ett sådant löfte innefatta?

– Jätteolika saker. Oftast vill man baka ihop det med sin värdegrund - att man utlovas en kultur och förhållningssätt. Det kanske satsas mycket på work-life balance eller hälsa. Men man måste kunna visa det också. Utlovas fantastiska karriärmöjlighter måste man kunna visa upp någon som fått det.

Employer branding flyttar fokus från kandidaten till arbetsgivaren som måste profilera sig för att tävla om de bästa. Det är provocerande för många arbetsgivare menar Anna.

– Man är inte van vid det. Många tycker att yngre generationer är bortskämda. Men då säger jag att det har man alltid sagt i alla tider. Arbetsgivare måste inse att arbetsmarknaden ser annorlunda ut idag.

Samtidigt är tillgången på arbetskraft väldigt stor. Det är väl bara att skippa employer branding om man inte känner för det?

– Ja, till vissa jobb kan man få folk för att det finns ett överskott av sökande. Men då får man kanske medarbetare som inte trivs eller passar in, och vad kostar inte det? Har du en tydlighet blir det ofta mycket bättre. Alla människor vill ju känna att de väljer. Forskning visar att uppemot 70 procent är omotiverade på jobbet, så intern employer branding är viktigt. Det handlar om vilka är vi och vart vi är på väg. Är det tydligt går engagemanget upp. Hur ofta har du inte stött på lojala medarbetare som verkligen andas att "här ska jag inte vara - det är bara ett jobb.."

Anna förklarar att employer branding kräver ordentligt med arbete. Förutom Google och IKEA lyfter hon även fram King, SEB, ABB och Klarna som är duktiga på området.

– Alla företag måste slåss med att leva upp till sin värdegrund eller sina löften. Det är inget IKEA gör på en kafferast heller. Man måste lägga resurser och tid kontinuerligt så att rätt kultur och beteenden sitter längst ut hos den person som står närmast kunden. Det är som IKEA säger: "Om du utvecklas som människa så utvecklas vi som företag per automatik".

Vart är vi på väg tror du?

– Jättebra fråga. I USA är snart över 50 procent av arbetskraften frilansare och egna konsulter, och vi är på väg dit också. Då måste konsulterna själva branda sig, så nätverk kommer bli ännu viktigare och rekryteringar via dem. Man går in och ut ur företag och gör uppdrag på kort eller lång sikt. Men jag kan känna att företag inte är riktigt rustade för detta. Vi är fortfarande väldigt mycket kvar i fabriken. En hundraprocentig tjänst är normen.

Det är gamla strukturer.

– Ja, jag tycker det. Moderna, attraktiva arbetsgivare inser att man måste ge medarbetare en annan flexibilitet. Men de är fortfarande få.

Varför är det svårt att bryta gamla normer?

– Jag vet inte. Jag kan tycka det är helt otroligt att det är så trögt. Jag kan inte peka på en enskild faktor. Men det kan vara som med Berlinmuren. När det väl faller så blir det en totalförändring. Digitalisering och globalisering speedar upp takten och gör gränserna suddigare.

Du tror att vi är på väg mot big change?

– Jag tror att vi är tvungna att vara det. Jag tror de riktigt brighta kommer välja bort storförtagen där de inte får den hett eftertraktade flexibiliteten och snabba utvecklingsmöjligheterna. De har inte tålamod och pallar inte fyrkantiga policies och årliga medarbetarsamtal, utan blir egna entreprenörer istället, säger Anna Dyhre.

Totalt investerades 25 miljarder dollar under första kvartalet 2016 i världen, jämfört med 27,9 miljarder dollar motsvarande kvartal 2015.

Det framgår av KPMG:s och CB Insights färska rapport Venture Pulse: Q1’16 Global analysis of venture funding. Viktiga orsaker till nedgången är den ekonomiska inbromsningen i Kina, stigande räntor, presidentvalet i USA i höst och Brexit-omröstningen i juni i Storbritannien.

Bara fem bolag uppnådde statusen som så kallade enhörningar, det vill säga bolag som värderas till över en miljard dollar. Det kan jämföras med sista kvartalet 2015 då 13 bolag fick enhörningsstatus och tredje kvartalet i fjol var de hela 25 stycken.

– Med tanke på att det blivit tuffare att få in riskkapital räknar vi med att många enhörningar drar åt svångremmen genom att dra ned på utgifterna samt att de effektiviserar mer och är försiktigare med de pengar de redan har, eftersom det blir dyrare för dem att anskaffa kapital framöver, säger Arik Speier Co
Leader KPMG Enterprise Innovative Startups Network och Head of Technology på KPMG i Israel, i en kommentar till rapporten.

Samtidigt spår rapportförfattarna att minskningen är en tillfällig trend, eftersom det fortfarande finns mycket likviditet i riskkapitalbranschen. Och i USA satsades det riskkapital i nivå med dotcom-boomen år 2000. Men även där har en utplaning skett jämfört med våren 2015.

Å andra sidan väntas riskkapital-investerare satsa mer på säkra kort och bolag med stark balansräkning och/eller affärsmodell som bäddar för tillväxt.

– Nya företag på jakt efter tidiga kapitalrundor måste ändra sin "pitch". Att bara fokusera på marknadens storlek och potentiella avkastning räcker inte längre. Investerarna kommer troligen att titta mer på dem som har en tydlig vision och en tydlig väg till tillväxt, säger ConorMoore, national co lead partner, på KPMG Venture Capital Practice i USA, i en kommentar till rapporten. 

Financial Times rapporterade nyligen även om att Fidelity Investments – som gått in en rad större tech-startups – värderar ned Cloudera och Dropbox med 38 respektive 20 procent.

Även Snapchat, Nutanix, Delphis, Cloudflare och Appirio har skrivits ned, liksom Twitter, Linkedin och Salesforce. Amerikanska investerare har också blivit mer skeptiska till startups i allmänhet och tech i synnerhet – och inget techbolag har börsnoterats i USA hittills i år.

Men de svenska affärsänglarna Carl Silbersky i Malmö och Jane Walerud i Stockholm var ändå optimistiska och avfärdade alla bubbelvarningar när Realtid.se intervjuade dem i början av april.

–  Det finns otroligt många bra företag i Sverige. Är till exempel Klarna övervärderat? Nej. Jag tror inte folk förstår hur bra det bolaget är, sa Carl Silbersky som bland annat har Mionix, Mapillary, Brisk.io och Safesolutions i sin portfölj.

Walerud passade dock på att varna för recession.

– Techbranschen är högst välmående. Men risken för global recession är 50 procent som jag ser det. Men jag tror inte att en eventuell nedgång slår hårdare mot tech än mot andra branscher, sa hon.

HQ:s företrädesemission blev fulltecknad och företaget får därmed in 52,4 miljoner kronor före emissionskostnader på 2,5 miljoner kronor. 

Kapitalet ska finansiera den kommande tingsrättsförhandlingen som väntas inledas i november.

HQ bedriver en skadeståndsprocess mot Mats Qviberg, KPMG, investmentbolaget Öresund med flera. Kostnaderna för att driva processen innebar att bolagets förlust under 2015 uppgick till 30,9 miljoner kronor, vilket följde på en förlust med 20,2 miljoner under 2014.

De totala skadestånds- och återvinningskraven som HQ lagt fram uppgår till cirka 3,7 miljarder kronor, jämte ränta.

Villkoren i företrädesemissionen innebar att fyra befintliga aktier berättigar till teckning av en ny aktie till teckningskursen 0,55 kronor.

Totalt tecknades emissionen till cirka 109,3 procent. Emissionen tecknades till 91,6 procent med stöd av teckningsrätter och till resterande del, motsvarande 8,4 procent, utan stöd av teckningsrätter. 

Genom nyemissionen ökar aktiekapitalet i HQ med 1,8 miljoner kronor genom emission av 95 295 018 aktier. Efter nyemissionen uppgår aktiekapitalet till 9, 4 miljoner kronor.

Stockholmsbördiga Emma Lind Gardner berättar att hon alltid har längtat utomlands.

– Jag var i USA ett år under gymnasiet och ett år i Tyskland under mina universitetsstudier. Det blev ganska naturligt att mitt första jobb var på Deutsche Bank i London. Där började jag på deras Graduate Trainee Program.

Emma stannade fem år på Deutsche och gick sedan vidare till andra banker och konsultföretag. 

– Fokus låg närmast på IT och Investment Banking/Trading system samt finansiell rapportering till olika finansinspektioner.

Efter många år i den brittiska huvudstaden flyttade familjen Gardner till Hongkong. 

– Min man och jag hade länge pratat om att jobba i Asien, så när han fick en anställning i Hongkong följde jag med och skaffade ett nytt arbete på plats. Nu är vi på väg till Tokyo men denna gång flyttar även jag med jobbet.

Berätta vad du gör i Hongkong.

– Jag jobbar inom Management Consulting på KPMG China där jag hjälper våra kunder att optimera sin verksamhet samt att agera på förändringar, speciellt nya regelverk på lokal och global nivå tillsammanns med teknologiska lösningar. Det är ett väldigt spännande jobb med ständiga utmaningar.

– Jag har även varit styrelseledamot i Svenska Handelskammaren där vi jobbar med att främja svenska företag i Kina och handel med Sverige.

Vad skulle du säga krävs för att göra karriär i Hongkong?

– Det finns många roliga jobb i Hongkong. Men det gäller att skaffa kontakter och försöka få reda på var jobben finns. Du måste också vara flexibel och kanske gå ner i löneanspråk, skaffa nya meriter och vara beredd på att jobba dig upp. Arbetstider innebär ofta sena kvällar och tidiga morgnar då man jobbar med hela världen.

– Man måste även vara hänsynsfull mot andra kulturer. Lyssna och försök förstå olika perspektiv – en given lösning för dig är ofta inte den lösning som är självklar för andra.

Vad är svårast med att bo utomlands?

– På alla arbetsplatser där jag varit har det varit väldigt få kvinnor och ännu färre med barn. Många kvinnor väljer att inte jobba efter de har fått barn eller kan inte jobba på grund av att det inte finns barnomsorg. Man utmanar andras familjelösningar genom att göra annorlunda vilket ibland kan provocera.

– Det händer att omgivningen ifrågasätter hur det är möjligt att vara två föräldrar som arbetar och hur våra barn påverkas av detta. I Hongkong jobbar dock de flesta infödda kvinnorna och på mitt nuvarande jobb är vi många som har barn, vilket är jättekul.

Vilka tror du är de största skillnaderna mellan svenskt och kinesiskt arbetsliv?

– Det är svårt att svara på eftersom jag inte jobbat i Sverige sedan 1999. Men jag tror att man är mer fokuserad på resultat i Sverige vilket kanske gör det lättare att jobba flexibelt och arbetsförhållandena är nog friare. I andra länder där jag jobbat har det även varit mer hierarkiskt.

Vilket är ditt bästa karriärbeslut så här långt i livet?

– Att fortsätta jobba på hela tiden trots att omgivningen inte alltid förväntat sig det.

Till sist, tror du att du kommer återvända till Sverige någon dag?

– Vi har ingen långsiktig planering, var vi hamnar beror mycket på jobb och utbildning för barnen. Men vi har skaffat sommarhus i Sverige, så nu har vi en bas där vilket är kul.

– Nästa land blir som sagt Japan, men "hemma" är vårt hus i London. Vi vet inte om vi kommer tillbaka dit efter Tokyo, troligen blir det Hongkong igen. Vi får se vad som händer, säger Emma Lind Gardner.

Under första halvåret listades 38 bolag på Stockholmsbörsen och First North. På Nasdaq Stockholm revideras samtliga nya bolag 2016 av revisionbyråerna; KPMG, PWC, EY och Deloitte. På First North reviderades ungefär tre bolag av fyra av samma skara.

På Aktietorget är det dött lopp mellan big four och mindre byråer och på NGM Nordic MTF revideras nästan alla bolag av mindre byråer, enligt uppgifter till Revisionsvärlden.

Enligt EY:s vd Hamish Mabon är det en stor skillnad på revisionen av noterade och onoterade bolag.

"Vi pratar alltid om väsentlighet och risk när vi avhandlar revisionens omfattning. Riskerna associerade med att revidera börsbolag är ju avsevärt större. Dels är den formella ribban för revisionskvalitet är högre, det visar inte minst färska beslut från Revisorsnämnden, dels är det en större risk för att intressenter har synpunkter på den utförda revisionens kvalitet i börsbolag. Rent praktiskt lägger vi mer tid på börsbolag i revisionens samtliga faser; planering, utförande och avrapportering. Personligen lägger jag säkert 3 – 4 gånger mer tid i avrapporteringsfasen på ett noterat bolag, vilket främst sker genom kontakt med revisionsutskott och styrelse", säger Hamish Mabon till Revisionsvärlden.

KPMG:s vd George Pettersson anser att det inte är så konstigt att de som ska till Stockholmsbörsen ofta väljer en revisionsbyrå från big four för ofta tillkommer nya moment vid en notering.

”KPMG, PWC, EY och Deloitte har till skillnad från övriga revisionsbyråer erfarenhet och kompetens kring noteringsprocessen och av de regelverk som är viktiga för noterade bolag att efterleva”, säger han till Revisionsvärlden.

Det kan vara svårt att byta till en större byrå i sista stund. EY är revisionsbyrå i fem av de elva bolag som noterats på Stockholmsbörsen i år.

”Det är en fördel om bolaget har haft samma revisor i åtminstone tre år före noteringen, annars kompliceras granskningsberättelser m.m., då flera revisorer annars kan behöva granska prospektet”, säger Hamish Mabon till tidningen.

Men varken George Pettersson och Hamish Mabon tycker att de nya reglerna som ska begränsa rådgivningen till revisorsklienter innebär något nytt hinder när det gäller möjligheterna att som revisionsbyrå lotsa ett bolag till börsen genom rådgivning.

”Jag ser egentligen inte att något förändras i och med de nya reglerna givet att vi som tidigare inte fattar några beslut för kundens räkning”, säger George Pettersson till Revisionsvärlden.

I dag presenterar HQ AB den första halvårsrapporten för 2016. Där framgår det, liksom de senaste åren, att HQ:s styrelse valt att förlänga avtalet med Christer Sandbergs advokatfirma rörande hans juridiska tjänster.

Advokat Sandberg har dock fakturerat ett betydligt lägre belopp än under samma period i fjol. Under andra kvartalet i år uppgick kostnaderna till Sandberg till 735.000 kronor, vilket är en minskning med cirka 40 procent jämfört med fjolårets 1.229.000 kronor. Under första halvåret uppgick summan till 1.457.000 kronor, vilket är cirka 43 procent mindre än fjolårets 2.557.000 kronor.

HQ AB:s verksamhet består numera endast i att bedriva utredning och process mot de tidigare HQ-topparna. Under våren har huvudförhandlingar mellan EBM och mot detsamma ägt rum i Stockholms tingsrätt. Ett mål där den tidigare HQ-ledningen frikändes från brottsmisstankar.

HQ AB, med styrelseordförande Christer Sandberg i spetsen, skriver i rapporten att frikännandena inte innebär att Mats Qviberg, KPMG och Öresund med flera "kan känna sig säkrare när de möter HQ i civilmålet i tingsrätten i höst".

"Det  är viktigt att komma ihåg att motpartens strategi att förhala har ett pris för dem. Det totala skadeståndskravet uppgår till 3,16 miljarder kronor. Varje dag som processen  fördröjs tickar ränta. Med räntan uppgår beloppet i dag till 4,350 miljarder kronor. Varje månad som processen fördröjs ökar skadeståndsbeloppet med cirka 20 miljoner kronor. Vi räknar självfallet med att vara framgångsrika i tingsrätten och att domstolen därmed också kommer att ersätta våra rättegångskostnader, pengar som i slutändan kommer alla HQs ägare till godo", står det i rapporten.

Under år 2016 har bolaget genomfört en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare om cirka 52,4 miljoner kronor före emissionskostnader som uppgick till 2,5 miljoner kronor.

Rörelseresultatet för andra kvartalet uppgick till -11,386 miljoner kronor, jämfört med -11,767 miljoner kronor samma period i fjol. Resultatet uppgick till -11,351 miljoner kronor, jämfört med -11,726 miljoner kronor. Rörelsens kostnader uppgick till 11,386 miljoner kronor, jämfört med 11,767 miljoner kronor samma period i fjol.

För andra halvåret 2016 uppgick rörelseresultatet till -20,440 miljoner kronor jämfört med -18,458 miljoner kronor och periodens resultat uppgick till -20,366 miljoner kronor jämfört med -18,417 miljoner kronor. Rörelsens kostnader under halvårsperioden uppgick till 20,440 miljoner kronor jämfört med 18,458 miljoner kronor.

Likvida medel uppgick till 64,927 miljoner kronor och eget kapital till 60,801 miljoner kronor.

Huvudförhandlingen i civilmålen påbörjas i november och beräknas fortsätta till juni 2017.

Fintech-investeringar från riskkapitalsektorn på global nivå har rasat med 49 procent under årets andra kvartal. Detta enligt en ny sammanställning av KPMG och CB Insights som går under benämningen Pule of Fintech. 

Avmattningen har skett både när det gäller antalet affärer och storleken på investeringarna. Trots detta har aktiviteten varit tillräckligt hög under första halvan av 2016 att den totala finansieringen med dagens takt fortfarande kan slå förra årets siffror, uppger KPMG:s partner och fintech-ansvarige Ken Sörensen.

Just nu är det lite tuffare för låneportaler och finansieringsrundorna med större belopp har minskat till den lägsta nivån på fem kvartal. 

I Europa skedde inga finansieringsrundor på över 50 miljoner dollar för riskkapitalstödda fintech-bolag under andra kvartalet. I Nordamerika ägde enbart fem rundor på över 50 miljoner rum, jämfört med 13 under samma kvartal förra året, enligt rapporten.

Den här avmattningen både inom antalet affärer och storleken på investeringarna stämmer överens med en tydlig global trend gällande riskkapital för uppstartsföretag, menar CB Insights vd Anand Sanwal i en kommentar.

- Riskkapitalbolag och även så kallade crossover-investerare har börjat ställa högre krav på lönsamhet och affärsmodell. Trots nedgången är tidigare underinvesterade fintechområden, till exempel inom försäkringar, på stark frammarsch bland riskkapitalinvesterare i skilda delar av världen, säger han.

I rapporten framgår att de 30 största finansieringsrundorna inom fintech under första halvan av året genererade över 4,6 miljarder dollar. Av dessa 30 var 19 i Nordamerika och 8 i Asien, enligt sammanställningen.

Realtid.se söker KPMG:s Ken Sörensen för ytterligare kommentar.

Utmärkelsen ”Årets revisionsbyrå 2016” delas av KPMG och PWC. Det är första gången som KPMG tilldelas utmärkelsen och för PWC är det sjätte gången, senast var 2011.

Det framgår av ett pressmeddelande.

I undersökningen Finansbarometern har analysföretaget Eastbrook för fjortonde året i rad låtit beslutsfattare från företag med fler än 100 anställda eller mer än 100 miljoner kronor  i omsättning ranka revisionsbyråer. Närmare 1000 företag var med denna omgång.

KPMG har flyttat fram sina positioner framförallt inom rådgivning samtidigt som fjolårets etta, EY, tappar mest på konsulttjänsterna. PWC får bra betyg på såväl den lagstadgade revisionen som på redovisningstjänster.

Det är inga stora skillnader i betygen jämfört med i fjol förutom att EY har tappat på en rad områden och betyget faller från 5,3 till 4,7.

– Trots ett år kantat av skandaler, där flera av de stora revisionsbyråerna fått schavottera, så tycks de större kundernas förtroende ligga kvar på ungefär samma nivå som ifjol. Undantaget är EY vars rådgivingstjänster tappar i rankingen, säger Kristian Sundberg, vd för analysföretaget Eastbrook.

Grant Thornton utses till "Årets småföretagsrevisor 2016" när drygt 1000 av landets småföretag med färre än 20 anställda har betygsatt sina revisionsbyråer.

Grant Thornton förbättrar sina betyg inom den totala kundnöjdheten och kundförståelsen. Även EY går framåt bland de mindre kunderna efter en svacka 2015. PWC, som var årets småföretagsrevisor i fjol, går tillbaka något.

Revisionsbranschen står inför en rad utmaningar på några års sikt inom digitalisering som kommer förändra kundernas behov av revisionstjänster samtidigt som det kommer nya regelverk, enligt Kristian Sundberg.

– Det finns en enorm potential för revisonsbyråerna bland små och medelstora företagen som branschen hittills inte riktigt tycks ha förstått. Än så länge finns få exempel på nya typer av erbjudanden eller alternativa angreppssätt, men jag tror att vi kan förvänta oss en annan utveckling de närmaste åren. Frågan är bara om de gamla jättarna förmår tänk om eller om det blir helt nya aktörer som tar över kundrelationerna till SME-företagen, säger han i en kommentar.

Andelen bolag som rapporterar om skatt som en hållbarhetsfråga ökade under 2015, men fortfarande är det så att över hälften av de största svenska bolagen inte berör frågan alls. Det visar en ny kartläggning från KPMG.

– Redan 2013 frågade vi oss om skatt är en hållbarhetsfråga, men utan att komma fram till ett tydligt svar. Nu är de flesta överens om att så är fallet. Frågan är istället hur de svenska företagen ska kunna möta de ökande kraven på transparens från myndigheter, investerare och media, säger David Perrone, ansvarig för Tax Transformation & Transparency på KPMG, i ett pressmeddelande.

Nästan nio av tio av de studerade bolagen har inte någon publik skattepolicy. Ännu färre rapporterar hur mycket skatt de betalar i enskilda länder eller vilka typer av skatter som betalas. De som positionerat sig i frågan är bolag i den finansiella sektorn samt de ledande hållbarhetsaktörerna bland de svenska storbolagen.

En av slutsatserna är att det inte går att urskilja några trender kring hur och var företag rapporterar kring skatt. 30 procent av de företag som ser skatt som en hållbarhetsfråga rapporterar till exempel inte om skatt som en finansiell risk. Anledningen är att de betraktar skatt som en icke-finansiell fråga. Å andra sidan rapporterar nästan 40 procent av de bolag som ser skatt som en väsentlig finansiell risk ingenting kring skatt som hållbarhetsfråga. Detta tyder enligt KPMG:s rapport på avsaknaden av en holistisk bild av finansiella och icke-finansiella risker kopplade till skatteområdet.

­ –  En av nycklarna till att kunna möta de ökande förväntningarna på transparens kring skattefrågor kommer att vara ökad intern kommunikation kring ämnet. Företagen måste säkerställa att skatte-, kommunikations- och hållbarhetsfunktioner förstår varandras behov och utmaningar i dessa frågor. Bara då kan en tydlig och transparent skattepolicy tas på styrelsenivå och svenska företag kan på allvar möta de förväntningar som finns, säger David Perrone.

Anna Johnson kände väl till Grant Thornton när hon tackade ja till rollen som vd. Hon har nämligen arbetat på Grant Thornton sedan 1998, först på huvudkontoret i Stockholm och sedan på kontoret i Visby, där hon även var kontorschef. Hon tog över efter Peter Bodin som varit vd för byrån i 16 år.

– Jag tycker om utmaningar och vill vara med och påverka. Jag har aldrig haft vd-rollen som ett mål, men när jag fick frågan satte jag mig ned och reflekterade. Jag tänkte att den här chansen kunde jag inte missa. Det här är verkligen en utmaning som jag ville ta mig an.

Anna Johnson ägnade semestern till att mentalt förbereda sig och beskriver den första tiden som stimulerande och händelserik.

– De första intrycken som vd är att det är en stor bredd på arbetsuppgifterna och många tvära kast. Man kastas från ett internt möte till ett kundmöte, sedan väntar en extern intervju och därefter ska jag dela ut pris till en framgångsrik entreprenör. Det är denna variation som gör det så roligt, säger Anna Johnson.

Revisionsbranschens "The big four" utgörs av Deloitte, EY, PWC och KPMG som tillsammans har en dominerande ställning bland större bolag. Grant Thornton har en marknadsandel motsvarande knappt 10 procent inom revision inriktad på målgruppen 10–200 anställda.  Anna Johnson påpekar att målet för Grant Thornton är att ligga i framkant, men inte att tillhöra "The big four", eftersom Grant Thornton särskiljer sig på många sätt från sina större konkurrenter, inte minst kulturmässigt.

– Att ha målgruppen dynamiska ägarledda företag gör att allt från rekryteringar av nya medarbetare, kompetensutveckling, hur vi agerar till vardags i samarbetet med våra kunder till belöningsmodeller anpassas efter denna målgrupp.

Enligt Anna Johnson upplevs organisation som smidig och relativt platt. Grant Thornton har även en hög partnertäthet sett till antalet medarbetare.

– Många från de större byråerna som fokuserat på ägarledda företag har kommit till oss för att det går att bygga en karriär på den målgruppen här och bli partner. Kvinnor som på andra ställen slagit i glastaket har här kunnat få ledarpositioner. Vi har starka kontor över hela landet, där man på samtliga orter har möjligheten till partnerskap, vilket är viktigt för oss. Allt detta skapar en kultur som är stark och som vi är stolta över.

Anna Johnson berättar att deras kunder mestadels är bolag som vill växa. Många företag börjar som små och några år senare har de vuxit sig stora. Anna Johnson uppskattar att få följa kunderna i deras resa "från start till utveckling framåt".

Konkurrenterna återfinns ofta bland de mindre revisionsbyråerna när det gäller enklare uppgifter och de större revisionsbyråerna när uppdragen kräver specialistkompetens. Grant Thornton har expertis inom många frågor som rör just ägarledda företag och tillväxtbolag. Idag är byrån störst inom revision, följt av ekonomiservice samt skatt och rådgivning som vardera utgör knappt en tredjedel av verksamheten.

– Jag ser inte att Grant Thornton kommer att bli aktivt i andra segment än dagens. Vi har en unik position för ägarledda företag, där vi är riktigt starka. På din fråga om vi kommer att erbjuda juristtjänster är svaret att vi inte har några planer på att öppna en egen juristavdelning.

Vilka är de största trenderna i branschen just nu?

– Den största trenden är digitaliseringen och automatiseringen. Kunden kräver idag ökad tillgänglighet jämfört med förr. Kunden vill ha möjlighet att hämta uppgifter i realtid och även få tillgång till uppgifterna via telefonen. Förr räckte det att ha en god relation med sin kund, men idag måste man kunna erbjuda hög kvalitet och ha branschförståelse. Detta ställer stora krav på ett proaktivt förhållningssätt och även på en god systemutveckling. Tack vare att det blir mindre manuellt arbete kan vi nu fokusera mer på rådgivningsdelen och att vara ut hos kunderna.

En av de viktigaste framgångsfaktorerna är att vara förändringsbenägen. Att Grant Thornton är snabba i förändringsprocessen är något som Anna Johnson framhåller som utmärkande för företaget. Grant Thornton arbetar aktivt med digitaliseringen och att skapa närvaro på nätet.

Grant Thornton vann priset ”Årets framtidsbyrå” som branschorganisationen FAR delade ut förra året. Det är enligt Anna Johnson ett bevis på att de i arbetet med framtidsfrågor och förändringsprocesser är på väg åt rätt håll.

– Redan idag ser jag en ökad efterfrågad på rådgivningstjänster, framförallt från entreprenörer.

Anna Johnson ser inte att slopandet av kravet på revisorer för mindre aktiebolag för sex år sedan har lett till någon märkbar minskning av efterfrågan på revision även om många nystartade bolag idag väljer bort revision.

 – Revisorer kommer alltid att behövas samtidigt som även mindre bolag kommer att efterfråga mer specialistkompetens och rådgivning. Vi har stärkt och ökat marknadsandelarna hos till exempel medelstora företag, säger Anna Johnson.

Ett annat område där efterfrågan ökar är hållbarhetsfrågor.

– Om vi ser till nystartade bolag som startas av yngre entreprenörer är hållbarhetsfrågan en självklarhet. Ofta bygger de in hållbarhetsaspekterna i sin affärsmodell medan hållbarhetsfrågan i äldre bolag inte är lika självklar. Vi märker en större efterfrågan på våra tjänster inom detta område.

Finns det några andra viktiga regelförändringar i branschen?

– Det kommer ständigt nya förändringar som påverkar våra kunder. I vårt kundsegment som består av ägarledda bolag påverkar 3:12-reglerna mycket.

3:12-reglerna kallas de regler som gör att svenska småföretag beskattas med en betydligt högre skattesats än stora företag. Just nu är 3:12-reglerna föremål för en utredning vars huvudsyfte är att utreda och förhindra förekomsten av inkomstomvandling från arbets- till kapitalinkomster.

–  Vi är stora bland de bolag som påverkas. Viktigt för oss är att få ut kunskap om eventuella förändringar. Besked kommer i november. Detta påverkar såklart ägarna, vi måste stödja och vara proaktiva och förklara hur just de påverkas.

Ytterligare en utredning som är på gång är Paketeringsutredningen som kommer i mars 2017. Den påverkar också många av Grant Thorntons kunder. Paketeringsutredningen har i uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet.

– Även Incitamentsutredningen och det eventuella lagförslag som kommer utifrån vad den kommer fram till riktar sig mot nystartade entreprenörsföretag och snabbväxare vilket är inom vårt kundsegment.

Anna Johnson tycker att det är oroväckande för hela branschen att skadeståndsanspråken mot revisorer ökar både i antal och i omfattning. Hon håller med branschorganisationen FAR om att lagstiftaren måste se över reglerna kring hur skadeståndsanspråk ska fördelas med revisor, styrelse och vd.

Realtid.se har tidigare skrivit om att Grant Thornton den 8 juli friades i det uppmärksammade skadeståndsmålet där revisionsbyrån och dess revisor Elisabeth Simonsson stämts på 1,8 miljarder kronor av norska Troms Kraft, som menade att revisorn Elisabeth Simonsson brutit mot god revisionssed "genom att inte i tillräcklig grad granska Kraft & Kulturs årsredovisning, bokföring och förvaltning".

Hur förbereder ni er inför Troms Krafts överklagan av den friande domen?

– Överklagandet var förväntat, men tingsrättens friande dom var tydlig och stark, så vi känner oss trygga inför en prövning i hovrätten.

Globala statliga fonder har plockat ut rekordmycket kapital från sina kapitalförvaltare de senaste två åren. Nästan 90 miljarder dollar har tagits ut av aktörer som norska oljefonden, enligt en färsk analys från eVestment.

Bara det senaste kvartalet har utflödena uppgått till 15,8 miljarder dollar. Det är den näst högsta kvartalsvisa utflödessiffran sedan analysfirman eVestment började samla in data om statliga fonders investeringsvanor.

Bland de högst bidragande orsakerna till utvecklingen uppges oljepriset vara. Många av länderna som har statliga fonder är oljerika och staten har i flera fall varit tvungen att ta ut pengar från fonden för att stärka budgeten. Oljepriset har halverats sedan 2014 vilket har drabbat många länder hårt.

Norge är det senaste exemplet där regeringen nyligen tog ut 240 miljarder svenska kronor just för budgetändamål. Det motsvarar drygt tre procent av fondens totala förmögenhet.

Nya pengar som går till kapitalförvaltare från statliga fondjättar ligger också på den lägsta nivån sedan 2011, enligt eVestment.

Men oljeprisets ras är inte den enda orsaken till trenden. I en intervju med Financial Times uppger analysfirma Sovereign Wealth Fund Institutes chef Michael Maduell att det även har att göra med förvaltarnas svaga resultat, en ändring av fondernas allokeringsstrategier och behov av likviditet. I flera fall vill fonderna ha kapital tillgängligt för mer opportunistiska investeringsmöjligheter.

KPMG:s Ian Smith, som är partner på rådgivningsfirman och arbetar med kapitalförvaltning, säger i samma artikel att många statliga fonder även plockar ut pengar från externa mandat för att förvalta de internt istället.

Samtidigt som de svenska bankerna ligger i framkant när det gäller transparens avseende hållbarhetsaspekter i bankens formella riskhantering visar KPMG:s rapport ”Ready Or Not” att majoriteten av de svenska bankerna och finansiella instituten saknar utvecklade strategier inom hållbarhetsområdet för sin kreditgivning. Det saknas också mätbara mål liksom mer avancerade verktyg för att kunna analysera och kontrollera hållbarhetsrisker.

KPMG har i rapporten kartlagt kreditprocessen ur ett hållbarhetsperspektiv hos nio svenska banker och finansiella institut.

Några key findings från rapporten är:

 89 % av de nordiska bankerna och finansiella institutionerna har hållbarhetsstrategier som fokuserar både på risker- och möjligheter, med varierande grad av systematisering. Endast 22 % av bankerna och institutionerna har mätbara mål för ”commercial & investment banking”/företagsaffären.

89 % av de nordiska bankerna och finansiella instituten använder någon form av verktyg för att utvärdera miljömässiga och sociala risker i sin kreditgivning, oftast checklistor. 11 % använder sig av avancerade verktyg, exempelvis digitala hållbarhetsdatabaser.

22 % av de nordiska bankerna och finansiella instituten utvärderar hållbarhetsrisker i sin kreditportfölj kopplade till globala trender så som klimat, energi, vatten etc. och 11 % publicerar sin riskprofil med hållbarhetsrisker som en separat riskkategori i sin Pelare 3-rapport.

–  Nu är det dags att öka fokus på en annan del av bankers kärnaffär nämligen kreditgivning till företag. Det handlar om att gå från ord till handling och att integrera hållbarhet djupare i den operativa modellen, det är här vi ser den största förbättringspotentialen i den kartläggning vi gjort” säger Helena Mueller, ansvarig för hållbarhetsrådgivningen på KPMG, i ett pressmeddelande.

En integration av hållbarhetsperspektivet djupare i verksamhetsstyrningen och riskutvärderingsmodellen  skulle, enligt Helena Mueller, innebära att bankerna skulle kunna analysera miljö och sociala risker ur ett kund- och portföljperspektiv. Därmed skulle bankerna kunna bygga starkare relationer med kunder och hitta sätt att särskilja sig genom att exempelvis stimulera framväxten av ny miljövänlig teknik och nya hållbara affärsmodeller.

En rad omvärldsfaktorer driver på den utveckling som just nu ökar trycket på svenska banker och finansiella institut att sätta tydligare och mätbara hållbarhetsmål. Som exempel kan nämnas ny lagstiftning och politiskt tryck såsom det globala klimatavtalet från Paris, FNs nya Globala mål och Agenda 2030, EU-direktivet för icke-finansiell redovisning och mångfaldspolicy och regeringens samt Finansinspektionens uppmaning till branschsamverkan att tydligare beskriva hur hållbarhetsfrågorna hanteras i företagsutlåningen så att konsumenter/privatkunden enklare kan se vad bankerna gör med deras sparmedel.

Det finns också ett ökat kundfokus på hållbarhetsfrågor; många kunder vill veta att deras bank tar hållbarhet på allvar.